Kopparröret måste vara helt rent och putsat innan man löder, annars blir kopplingen inte tät. Den sista finputsningen görs med en tuss stålull. De rörändar som ska sammanfogas smörjs med lödfett.

Vid uppvärmningen gör fettet att lödtennets ytspänning bryts, så att tennet flyter in i mellanrummet mellan röret och kopplingen. De kopplingar som ska lödas värms upp med en gasolbrännare. Det är viktigt att värma upp alla kopplingar i samma arbetsmoment. När det kommer ljus rök från rören har de rätt temperatur.

Lödtennet läggs an på motsatt sida till den uppvärmda. Vi använder 1—2 cm tenn, som smälter omedelbart. Och på grund av undertrycket efter uppvärmningen dras tennet in runt hela kopplingen. Försök alltså inte att föra tennet runt den uppvärmda fogen.

Tennet fördelas helt automatiskt efter uppvärmningen. Det enda synliga tennet finns där lödtennet lades an mot röret. I resten av fogen göms den mellan rördelarna.

För att visa hur tät lödningen är sågar vi igenom fogen med en bågfil och knackar itu de två rören. Som synes är tennet jämnt fördelat, vilket säkerställer en tät och hållbar koppling.

Rörmokaren har ett litet tips för hur man anpassar mängden tenn: böj till lödtennet efter rörets diameter. Det räcker för en lödning. Ska man löda på flera ställen bockar man bara till fler bitar. På så vis får man varken för mycket eller för litet tenn i fogen.