Varm betong under trägolvet

Socklar och golvbrädor tas bort. Det billiga klickgolvet var rätt slitet och det höll inte när vi bröt upp plattorna. Därefter kasserade vi isolering och spånskivor.

Reglarna lyftes upp. De var inte särskilt skadade av fukt, men de satt i vägen för att vi skulle kunna avsluta golvet nertill, så de skulle också bort.

Längst ner fanns en betongplatta. Den borstades ren och då såg vi sprickorna. Men även om den inte ligger på ett kapillärbrytande skikt så beslöt vi att plattan skulle ligga kvar.

Vi tätar alla sprickor med drevremsor så att den flytande massan inte rinner åt fel håll. Det går också bra med fogskum - bara det blir tätt. Då hålls även småkryp borta.

Vi lägger fuktspärren A på den gamla betongplattan. Om det inte finns risk för uppstigande markfukt är plastfolien onödig. Utan fuktspärr primas betongen.

Armeringsmattan C läggs på golvet och lyfts upp på distansklossarna B för att hamna inuti betongen.

TIPS: Armeringsstängerna kan klippas till på byggvarufirman där du kan låna en bultsax.

Nivåpinnarna limmas fast på flera ställen runt om på golvet. En förpackning med 40 pinnar kostar cirka 100 kr. De har självhäftande fot.

Gjuthöjden markeras på nivåpinnarna med tusch. Med vattenpass kollar vi att de hamnar lika högt. Då får vi hjälp att styra gjutningen.

TIPS: Med en plywoodskiva på nätet blir det lätt att ta sig fram.

Vi markerar 8 liter på utsidan av en plasthink för då går det snabbt att fylla på rätt mängd vatten till varje säck i blandaren.

Torrbetong och vatten hälls ner i blandaren. Det går också bra att använda en 20 cm omrörare och en mycket stark borrmaskin.

TIPS: När vattnet hälls i först minskas risken för klumpar.

Betongen blandas noga enligt anvisningarna på säckarna. Se till att allt blandas så att det inte ligger kvar några torra klumpar. Skrapa av sidorna innan du blandar en ny portion betong.

Den färdiga betongen D hälls ut över nätet på golvet. Man börjar alltid i det hörn som är längst bort från dörren. Det är svårt att gå på nätet men ett par plywoodskivor underlättar en hel del.

Den flytande betongen fördelas och jämnas till så gott det går när ytan ligger tätt på markeringarna på nivåpinnarna. En bred spackel eller stålskånska är bra.

Nu handlar det om löpande band-arbete så att varje portion flyter ihop med den föregående. Massan är trög och du kan inte räkna med att den själv flyter ut. Den måste hjälpas, t.ex. med en raka.

Efter 20-30 timmar kollas ytan. Om det finns toppar som sticker upp för mycket så ska de jämnas till. Annars är betongen klar för nästa fas i jobbet. Känn också på den - den känns varm.

Hela ytan stryks noga med en primer E. Denna ska vara en del av samma produktserie. Det är svårt att se var man har strukit men hellre lägga på för mycket än för lite.

Den nya höjden markeras på nya nivåpinnar. Här gäller det också att komma ihåg stegljudsdämpande underlag och golvbrädor när total golvhöjd beräknas.

Höjden flyttas över på de andra pinnarna med hjälp av ett laservattenpass som hänger i ett snöre i rummet. Med en tumstock mäts samma avstånd från ljus till nivåstreck.

Flytspacklet F blands och hälls ut på golvet. Även nu börjar vi längst in i hörnet längst bort från dörren och vi fyller på tills massan närmar sig strecken på pinnarna.

Massan dras ut lite med t.ex. en tandspackel. Den kallas självnivellerande men den behöver din hjälp för att nivån ska hamna runt strecken.

Även nu ska det gå undan att lägga ut flytande spackel på hela golvet innan något del hinner torka. Det är en fördel att vara två eller flera att blanda och att lägga på flytspackel.

Ytan kan jämnas till när den är fast. Med en slipkloss tar man bort toppar och svackor kan fyllas igen med ett par slevar massa så länge ytan inte hunnit torka.

Vi fyller igen de sista springorna mellan väggen och golvet när undergolvet är klart. Till det kan vi använda akrylfogmassa, fogskum eller bruk. Bara det blir tätt.

Det stegljudsdämpande underlaget G rullas ut på golvet. Det finns i en mängd varianter, men jämnar ut, isolerar en smula och hindrar brädorna från att skrapa och knarra mot underlaget.

Den första brädan H läggs när den har sågats till. Det ska vara 10 mm luft i bägge ändar och vi lägger avståndsbrickor mot väggen så att det även där är 10 mm luft.

Både not och spont stryks med lim innan de två första brädorna sätts ihop. Det är lite besvärligt men så är det när man lägger brädor som flytande golv.

Limmet dras ut med pensel för att vi ska få en stark limfog mellan brädorna. Brädorna trycks ihop hårt för att sluta tätt. Det kan vara nödvändigt att tvinga ihop dem med ett par tvingar.

De 3-4 första brädorna får vila i 20 minuter efter limning så att limmet binder. Då har vi en stark yta som vi lätt kan fästa nya brädor på. Slå aldrig direkt på en kant utan använd en brädstump att slå på.

Bräda efter bräda läggs på plats tills hela golvet har lagts. När det blir nödvändigt rullas mer stegljudsdämpande underlag ut.

VIKTIGT! Se upp så att våderna inte överlappar varandra!

Markera var röret kommer att sticka upp och lägg till cirka 1 cm hela vägen runt, så att det finns gott om plats för det. Om trägolvet ligger an mot röret så uppstår det golvknarr.

Borra hål för röret i brädan och såga ut en trekant. Lägg märke till att du ska återanvända den trekantiga biten. Därför är det bäst om den sågas ut på gering så att ovansidan är bredare än undersidan.

Den trekantiga biten limmas fast där den sågades bort när du har lagt brädan runt röret. Biten är lite för liten men med ett par kilar eller brickor mot väggen trycks den in lite så att det inte syns.