Isolerat orangeri med trägolv

Först ska berggrunden grävas fram. Växtligheten gör det svårt att jämna ut ytan och att borra i berget. Därför ska det tunna lagret av jord, rötter och växter tas bort. Detta görs enkelt med en minigrävare.

Markhöjden under växthuset ska inte variera mer än 30 cm. Berget klyvs därför med hjälp av metallkilar som hamras in i förborrade hål. Hålen ska sitta tätt, med ett avstånd på cirka 25 cm.

Metallkilarna skapar många sprickor. Stenen kan därefter brytas loss med ett långt metallspett, först från de förborrade hålen och senare från sprickytorna.

Fundamentet består av 18 stolpskor; 4 under varje gavel och 5 under framrespektive baksidan. Beroende på markhöjden gjuts de fast i 10-35 cm djupa hål med papprör fyllda med betong.

Marken jämnas ut och isoleras. Till den uppgiften används isoleringsmaterialet skumglas, gjort av återanvänt glas. Materialet fördelas jämnt innanför en tillfällig syll, så att det når syllens kant.

Bärlinan och syllen (A och B) monteras. Först monteras bärlinan (A). Syllen (B) monteras ovanpå med en fuktspärr mellan.

Bärlinan och syllen (A och B) ska vara i våg. Därför kontrolleras de och klossas upp vid behov. De spänns sedan ihop med skruvar och patentband.

Väggarna sätts ihop i moduler och monteras. Modulerna består av hammarbandet (C) och en rad stående reglar (D) som sätts ihop till något som mest av allt ser ut som en vanlig innerväggskonstruktion.

Modulerna sätts ihop med spikpistol. Spik sätts genom hammarbandet (C) och ner i reglarna (D). Avståndet mellan reglarna anpassas till bredden på de kanalplastskivor som används som ytterpanel.

Modulerna monteras på syllen en åt gången. De spikas först fast en regel åt gången, så att avståndet mellan dem stämmer.

Stommen förstärks med vinkelbeslag. Spikarna som håller ihop stommen är inte tillräckliga. Därför fästs 90 x 90 mm vinkelbeslag på reglar, syll och hammarband uppe och nere med 4 x 40 mm ankarskruv.

Stommen förstärks även diagonalt. När alla fyra väggarna är uppförda och ihopskruvade i hörnen förstärks hela konstruktionen med snedsträvor. En bräda skruvas fast på insidan av varje modul. Brädan skruvas fast i vinkel med 4,5 x 70 mm skruv i alla de reglar (D) som brädan korsar. Snedsträvorna ersätts senare med vinddragband.

Sparrarna (G) läggs på hammarbandet (C). Ändarna kapas först så att de ligger helt rakt på både fram- och baksidan av orangeriet, även om taket lutar. Sparrarna placeras också precis ovanför gavlarna.

Sparrarna (G) monteras med takstolsbeslag. I båda ändarna hålls takstolarna på plats av takstolsbeslag, d.v.s. beslag som skruvas fast på insidan av reglarna (D) och griper tag i sparrarna.

Sparrarna stöttas på mitten. Invändigt monteras en 90 x 195 mm bjälke (F) tvärs över takstolarna (G). Bjälken stöttas av två 90 x 95 mm stolpar (E) monterade på stolpskor.

Gavlarna byggs färdiga. När sparrarna (G) har monterats förlängs väggreglarna (D) ovanför hammarbandet (C). Förlängningarna (M) kapas överst så att de passar under sparrarna och skruvas fast.

Dörrbjälken (S) byggs extra stark. Dörren ska sitta på den ena gaveln. För att bevara gavelns styrka består dörrbjälken, precis som takbjälken under sparrarna, av dubbla 45 x 195 mm reglar.

Orangeriet kläs med kanalplast. Detta gäller alla ytor utom baksidan. Kanalplasten valdes för att det isolerar något, så att orangeriet kan användas tidigare och hösten kan förlängas något.

Monteras med speciella skruvar. Kanalplasten monteras med standardskruvar med speciella hylsor som sitter tätt runt skruven och skivan för att hålla ytan vattentät.

Kanalplasten anpassas överst. Kanalplastskivorna måste naturligtvis kapas så att de passar under sparrarna (G). En ventil ska också monteras mot den bakre väggen ovanför hammarbandet (C).

Taket måste vara helt tätt. Därför är kanalplastskivorna sammanfogade med klämlister för att förhindra att vatten tränger in mellan dem. På takytan monteras skivorna med vanliga fasadskruvar med hylsor.

Baksidan täcks med vindspärr och får spikläkt (P) ovanpå. Vindspärren sätts upp i lodräta våder och fästs med häftklamrar. Läkten sitter ovanpå reglarna (D) och skruvas fast.

Baksidan kläs på utsidan med okantade brädor. Brädorna (K) monteras nerifrån och upp och placeras med den rakare kanten uppåt och i våg. Bomkanten vetter nedåt och överlappar underliggande bräda.

Baksidan av orangeriet görs färdig med en ram av brädor. Ramen är helt lod- och vågrät för att kontrastera skarpt mot de okantade brädorna, och sedan målas alltihop svart. Slutligen monteras en ventil längst ner på väggen.

Bakväggen isoleras inifrån. Det är viktigt att baksidan av orangeriet kan hålla värmen. Därför isoleras den med fiberisolering i skivor och bekläds med ett lager panelbrädor (L).

Golvet läggs på en regelstomme. Först läggs reglar tvärs över orangeriet, som fästs i bärlina och syll (A + B) med vinkelbeslag och 4 x 40 mm skruvar. Därefter monteras kortlingar mellan reglarna.

Trallbrädorna (N) läggs på reglarna. Brädorna läggs i full längd där det är möjligt och skruvas fast i reglarna med golvskruvar 4,3 x 60 mm.

Golvet täcker inte hela orangeriet. Istället för golv har rabatter anlagts längs fönstren. Rabatterna kan användas med jord eller, som här, med självvattnande lådor som sänks ned i ett isolerande lager av halm.

Kanalplasten är svårare att se igenom än t ex glas. Det har dock ingen betydelse för solens möjlighet att nå växterna. Dessutom isolerar skivorna fasaden lite.