Den här Terrassen anläggs inuti en hallbyggnad av praktiska skäl, därför finns det redan grus på marken, men gör det självaren anlägger sannolikt sin terrass i trädgården, där underlaget typiskt sett är jord. Då måste man först gräva ut jorden och fylla ut med grus.
Även om det egentligen inte behövs här gräver vi ändå undan gruset för att illustrera processen på bästa sätt. När man bestämt var Terrassen ska ligga måste man först av allt lägga en stadig grund. Dess sammansättning beror av hur stor belastning den kommer att utsättas för.
Den här Terrassen är avsedd att gå på och inte för biltrafik och parkering. Vi gräver ut 20 cm för att ge plats för både grus och smågatsten. Här använder vi en minigrävare, som man kan hyra på byggmarknader. Särskilt vid större terrassprojekt underlättar det arbetet.
Alternativet är att gräva ur jorden med en vanlig skyffel. När minigrävaren gjort grovjobbet måste man avsluta med en skyffel för att jämna till underlaget. Gropen måste inte vara helt plan, men det får inte finnas för stora ojämnheter.
Terrassen ska som sagt vara 3x3 meter, så när gropen är grävd mäter stensättaren om den är tillräckligt stor. Gropen får gärna vara lite större än 3 meter, men inte mindre.
När gropen håller rätt mått kollar stensättaren också djupet. Det ska som sagt vara 20 cm, som här. Terrassen markeras med järnspett och murarsnöre. Om Terrassen hade legat intill ett hus skulle stensättaren ha börjar med den sida som låg närmast huset. Här markeras husets placering med rött.
Två spett knackas ner i marken, ett på var sida, och stensättaren spänner ett snöre mellan dem. På det första spettet sätts snörets höjd av så att den stämmer med husets sockel plus en cm. På så vis kompenserar man för smågatstenens ojämna översidor.
Avståndet från Terrassen upp till den första tegelstenen i fasaden ska vara minst 10-15 cm för att minimera risken för fuktskador.
Stensättaren spänner upp snöret med hjälp av ett vattenpass, så att det hamnar precis i våg. Då är han säker på att höjden är densamma i båda ändarna. När det främre snöret sitter på plats ska det bakre sättas upp parallellt med detta. Här kan det vara en fördel att ha en medhjälpare som håller måttbandet.
Tre meter mäts upp och ett spett knackas ner i hörnet. När spettet knackats ner, mäter stensättaren igen så att det inte har flyttat sig medan det knackades ner i marken. Samma sak upprepas i det sista hörnet.
Det är alltid bra att dubbelkolla att måtten är riktigt avsatta, det besparar gör det självaren både från förargelsen och från en massa förspillt arbete. Härefter markerar stensättaren det främre snöret ungefär på mitten och knackar ner ännu ett spett i höjd med markeringen.
Stensättaren mäter upp ett tillfälligt avstånd till det bakre snöret, här 3,3 meter, och en markering sätts av på det bakre snöret.
På samma avstånd sätts ett annat märke av på andra sidan det bakre snöret. Avståndet mellan de båda punkterna avläses, mitten markeras och ett spett knackas ner vid mittmarkeringen. Linjen mellan de båda mittersta spetten är vinkelrät mot både fram- och baksnöret.
Nu behöver vi bara parallellförskjuta den linjen åt respektive sida för att få en kvadrat med räta vinklar i alla hörn. Stensättaren mäter avståndet från mittensnöret till spettet, här är det mycket lägligt 150 cm och därför kan vi låta spettet sitta kvar.
Samma avstånd mäts ut på det främre snöret och ytterligare ett spett knackas ner. Notera att markeringen på snöret sitter utanför kanten på spettet. Då kan stensättaren spänna snöret precis vid markeringen.
Snöret som nu spänns mellan spetten markerar terrassens ena sida. Stensättaren dubbelkollar återigen att måtten är rätt. Samma princip används för att mäta upp och markera den andra sidan.
