4 viktiga facktermer
A: Riktskär
B: Brytmån
C: Fällskär
D: Brytmånsklack
A Riktskär: Består av ett vågrätt överskär och ett diagonalt underskär, som görs vinkelrätt mot fallriktningen. Överskäret ska sågas 1/3-1/4 in i stammen och underskäret ska vara minst 45 grader. De två snitten ska mötas exakt inne i stammen.
B Brytmån: Brytmånen är den del av stammen som inte ska sågas av! Den är placerad bakom riktskäret och ska ha en bredd som motsvarar 1/10 av stammens diameter. På trädets dragsida kan den med fördel göras lite bredare om trädet lutar, har en ojämn krona eller stora sidogrenar på trädets trycksida.
C Fällskär: Fällskäret är det snitt som sågas bakom brytmånen. Det görs 2-4 cm över riktskärets underskär. Fällskäret ska vara helt vågrät och görs oftast med ett instick, där svärdet först förs genom hela stammen från en sida. Därefter förs snittet runt längs trädets baksida, från båda sidorna.
D Brytmånsklack: Den sista lilla delen av fällskäret som hindrar fällskäret från att slå igen. Klacken sågas bort först när det sitter kilar på trädets trycksida.
Färdigställande och förberedelse
Ett sådant här träd väger cirka 1.500 kg, och även om stammen väger mest ska man inte underskatta vikten av trädets krona - det finns många kilo grenar där uppe. Den stora vikten högst upp i trädet avgör åt vilket håll trädet faller.
Om trädet lutar mycket eller om kronan är större på ena sidan så ska det kompenseras om trädet ska tvingas i en annan riktning. Det kan du göra när du sågar riktskäret, genom att dra i trädet med en vinsch eller genom att beskära trädet uppifrån.
Se till att all utrustning är klar innan du sätter igång. Förutom skyddsutrustning är minimikravet en motorsåg med vass kedja, 2-3 kilar, ett brytjärn och en yxa.
Första momentet av all trädfällning består i att besiktiga trädet. Det innebär att du ska se om det finns stora lösa grenar som kan falla i huvudet på dig under fällningen, eller om trädet är dött, ruttet eller skadat på ett sådant sätt att trädet är så försvagat att det kan knäckas eller kollapsa okontrollerat under fällningen.
Nästa steg är att hitta fallriktningen, alltså den riktning som du vill att trädet ska falla i. Här är trädets egen lutning en viktig faktor som du måste ta stor hänsyn till.
Håll ut en 1 meter lång pinne med rak arm i en rät vinkel. Titta över toppen på pinnen och gå baklänges tills pinnens och trädets topp sammanfaller - då får du en bra uppfattning om hur långt trädet faller.
Riktskär och fallriktning
Riktskäret består av ett horisontellt och ett diagonalt snitt, som ska sågas så att linjen där de två snitten möts är vinkelrät mot avverkningsriktningen. Detta kan vara ganska svårt att träffa exakt och görs i praktiken genom att ”sikta” med motorsågen medan man sågar.
Det är till 100 % riktskäret som avgör åt vilket håll trädet faller, så det är viktigt att vara noggrann och korrigera om något inte stämmer. Se till exempel till att de två snitten inte överlappar varandra inne i stammen, eftersom det försvagar riktskäret som styr trädet.
Börja med att såga den nedre delen av riktskäret 30-40 cm över marken. Underskäret ska vara så vågrätt som möjligt och ha ett djup som motsvarar mellan 1/3 och 1/4 av stammens diameter.
Den övre delen av riktskäret ska sågas i en vinkel på minst 45 grader. När du sågar överskäret ska du också ”sikta” så att riktskäret blir vinkelrätt mot den imaginära linje längs vilken trädet ska falla.
Om du sågar för långt in i trädet försvagas det riktskär som ska styra trädet. Slå därför hellre av de sista kvarvarande fibrerna mellan riktskärets två snitt, om den återstår en liten kloss mellan snitten.
Kontrollera att de två snitten möts i en obruten linje 1/3-1/4 inne i trädet. Om inte får du justera lite, men undvik att ta bort för mycket material så att riktskäret blir djupare än 1/3 av stammens diameter.
Det är nu du har möjlighet att justera fallriktningen. Detta görs genom att såga av lite mer på sidorna av överskäret. Tänk på att några centimeter här nere betyder meter i andra änden av trädet.
Kontrollera riktningen på riktskäret med en “skogshuggarvinkel”. Ställ dig med ryggen mot trädet, precis framför riktskäret. Sträck sedan ut armarna så att du precis kan nå riktskärets ”mungipor” med fingertopparna. Håll armarna helt utsträckta medan du för dem framåt tills händerna möts framför ögonen. Händerna pekar nu i fallriktningen!
Färdigt riktskär: Det vågräta underskäret (1) får inte gå djupare än 1/3 av trädets diameter. Vinkeln mellan underskäret och det diagonala överskäret (2) ska vara minst 45 grader. De två snitten ska mötas exakt (3).
Instick och fällskär
Brytmånen är den del av stammen som blir kvar mellan riktskäret och fällskäret. Brytmånen fungerar som ett gångjärn som håller och styr trädet i sidled när det faller.
Träd har alltid en trycksida och en dragsida. Trycksidan är den sida av stammen som har mest vikt och kan vara på den sida som trädet lutar, den sida där kronan är som störst eller en sida med stora sidogrenar. Den motsatta sidan kallas dragsidan.
Här görs brytmånen bredare på dragsidan än på trycksidan för att förstärka den så att den kan motstå det ökade drag som orsakas av trädets lutning.
Tjockleken på brytmånen är ca 10 % av stammens diameter. Om brytmånen är för smal, bryts trädstammen av för tidigt och inte i önskad riktning. Om den är för tjock, blir det svårt att "luta" trädet med kilarna.
Eftersom det här trädet lutar mot den önskade fallriktningen, görs brytmånen ca 2 cm tjockare på trädets dragsida än på trycksidan. Det förstärker brytmånen där draget är som störst.
Börja med att göra ett vågrätt instick 2-4 cm över riktskäret. Insticket görs genom att föra hela svärdet genom stammen från ena hållet, så att stammen återstår på båda sidor om sväret.
Gör insticket mitt på trädet i en vinkel bort från riktskäret. Snittet ska vara lika vågrätt som riktskärets underskär, men det viktigaste är att du inte försvagar brytmånen genom att såga i den.
Fallsnittet sågas in till markeringerna som markerar brytmånen. Du kan lägga in en lång pinne på underskäret, så att du har något att sikta efter för att hålla riktningen när du sågar in mot brytmånen.
När brytmånen har definierats sågas hela trädets dragsida fri. Snittet ska fortsätta runt trädet, tills du är ca 10 cm från snittet på trycksidan.
Kilar och klack
Kilarna slås in i fällskäret från trädets trycksida. Det betyder nämligen att draget i brytmånen minskas och att trädet lyfts bort från riktningen som det lutar mot.
På så sätt förhindrar du också att svärdet kläms när du ska göra den sista delen av fällskäret.
Den sista delen av fällskäret görs med ett kort snitt med änden av svärdet. När du för in sågens ände i stammen är det extremt viktigt att INTE såga med den övre halvan av svärdets ände, eftersom det kan leda till att sågen ”hoppar” tillbaka mot skogshuggarens huvud. Detta är också kedjans svagaste punkt, så du kan också riskera att kedjan hoppar av.
Kilarna slås in i fallskäret innan den sista delen av stammen sågas av. En kil sätts 5-10 cm från brytmånsklacken, den andra 15-20 cm närmare riktskäret. Båda i en vinkel så att de pekar mot stammens mitt.
Nu skal “klacken stickas”. Detta görs genom att göra ett instick ett par centimeter under klacken. Genom att göra snittet en nivå under fallskäret kan du såga utan att slå i kilarna och undvika att svärdet fastnar.
Insticket ska vara lite större än brytmånsklacken. Annars kan en längsgående fiber som inte har sågats av finnas kvar i stammen. Även få kvarvarande fibrer kan hålla kvar trädet så att det inte välter.
Den främre kilen avlastar brytmånens dragsida och ska hela tiden sitta i spänn. Den bakre kilen ska tvinga trädet över fällpunktet, så att vikten från trädets topp kan fälla trädet mot marken.
Om trädet lutar mycket som här, så ska trädets topp flyttas många meter innan trädet får överbalans och faller. Därför kan det vara nödvändigt med extra kilar, som kan läggas ovanpå varandra.
Så snart som trädet börjar falla finns det inte mer att göra. Härifrån är det gångjärnsfunktionen i brytmånen som ska styra trädet i rätt riktning.
Brytmånen ger efter när riktskärets överskär och underskär möter varandra. Det sker när trädets topp är så långt nere att det inte ändrar fallriktningen.
På den här drönarbilden som tagits från ovan efter att trädet har fallit, kan man se att trädet just styrdes förbi vattnet och ner mellan två andra träd.