Det drabbar främst de äldsta bladen på plantan. En ros med svartfläckssjuka är därför ofta kalare nertill. Svartfläcksjuka smittar via svampsporer som finns kvar i fällda blad.
Under våren mognar svampens sporkapslar och slungar sedan ut mängder av sporer i luften från de äldre bladen och smittar de nya vårbladen. Om rosen angripits av svartfläcksjuka är det bästa man kan göra att helt avlägsna de angripna bladen och sedan förstöra dem.
Då minimeras smittorisken. I varmt och fuktigt väder spirar svampsporerna snabbare på nya blad. Därför uppträder svartfläcksjukan under regniga somrar eller i perioder med mycket nattlig dagg. Vissa rosor är mer mottagliga för svampsjukdomar än andra.
Denna engelska Austin-ros ”Glamis Castle” har exempelvis redan fått många drabbade blad avplockade sedan rabatten anlades för bara några månader sedan. Eftersom svampen sprider sig så lätt tar Mette konsekvenserna av angreppet och gräver helt enkelt upp rosen ur rabatten.
Hon föredrar mer motståndskraftiga rosor. För att slippa problem med jordtrötthet planterar hon i stället en liten buxbom som ersättning för Glamis Castle-rosen. Buxbom passar in bra nästan överallt, och nu är i varje fall smittkällan effektivt avlägsnad.
