Fogmassa kan delas upp i fem stora grupper och indelningen görs efter det material som massorna byggts upp av. Det är akryl, bitumen (olja), MS-polymerer, polyuretan och silikon. Därutöver finns det fogmassor som lika gärna skulle kunna kallas lim. Men vilken ska du då välja? Det beror helt och hållet på vad du ska utföra för arbete. Lite grovt sagt föreslår vi att du använder våtrumssilikon i våtrum, glassilikon till glas och speglar, taklim till tätning på tak, brandfogmassa när fogen ska tåla höga temperaturer och akrylfog i samband med måleriarbete. Men det klokaste rådet är att vända på tuben och läsa texten på baksidan noga, framför allt där det står om användning.

Vad ska du använda fogmassan till?

Du bör också veta vilka egenskaper du kräver av fogmassan. Ska den kunna slipas? Det är ju bra om du har lagt ett båtdäck eller skarvat en köksbänk. Ska den kunna målas över? Ska den tåla konstant vattensköljning, som fogen runt duschkabinen utsätts för? Även massans egenskaper står på patronen. Men denna överblick ger dig en bra uppfattning om vad som kan och bör användas var.

DE 8 VIKTIGASTE FOGMASSORNA:

1. Bitumenfogmassa

Namnet kommer från bitumen, som är en restprodukt vid raffinering av råolja, och massan härdar inte riktigt . Det innebär att den bildar en hinna men förblir mjuk inuti och därför ska fogen skyddas. Gränsen mellan fogmassa och lim är här hårfin eftersom massan med fördel kan användas vid lagning av papptak, shingeltak och liknande. Den kan också användas för att täta runt en takhuv.

2. Våtrumssilikon

Våtrumssilikon blir högelastisk efter härdning och får en slät, stark och vattenavvisande yta. Den används i fogar som är utsatta för vatten, t.ex. i kök, badrum och tvättstuga. Massan innehåller medel som förhindrar mögelbildning, men trots det bildas det ofta mögel på den efter fem-sex år. Möglet påverkar inte massans förmåga att hålla tätt. Vid byte ska massan tas bort mekaniskt.

3. Brandfogmassa

Fogmassa som kan tåla 1200° C. Den kan endast användas där man vill hindra värmespridning och är därför perfekt om du vill laga eller täta något i braskaminen eller öppna spisen. Massan blir hård som sten när den har härdat.

4. Glassilikon

En specialfogmassa för limning av akvarier, montering av spegelglas och liknande. Kan även användas som våtrumssilikon även om den är onödigt dyr och kan orsaka skador. Vid härdning urskiljs ättikssyra och den är frätande. Glasklar massa som härdar till halvhård gummiaktig fog.

5. Polyuretanfogmassa

Modernare och mer miljövänliga fogmassor används i dag till det man förr använde PU-massa, men många anser dem vara mycket starkare och segare än andra fogmassor och de fäster på allt. Vid härdning avger massan isocyanatgas vilket ställer krav på ventilation. Efter härdning är fogen högelastisk, petsäker och övermålningsbar.

6. MS-fogmassa/lim

När en fogmassa kallas t.ex. byggfog, marinfog eller multifog, så är den sannolikt en MS-fogmassa (baserad på modifierade silanpolymerer). Den ger mycket hållbara fogar och några kan efter härdning slipas. Den kan därför användas till nåtning av båtdäck, skarvning av bänkskivor och som lim. Massan är ganska tunn när den läggs på men fyller snabbt igen fogen.

7. Byggfogmassa

Denna fogmassa förenar de fördelar som silikonmassor och PU-massorna ger och efter påföring får man en mycket elastisk fog som kan tåla rörelser på upp till +/-25 %. Används både inomhus och utomhus för t.ex. tätning av fogar mellan byggnadsdelar och runt dörrar och fönster. De stora fördelarna med byggfogmassan är att den kan målas över och att den tål ganska stora temperaturskillnader.

8. Akrylfogmassa

Gruppen är ganska stor och det finns en mängd olika produktnamn. På patronen kan det bl.a. stå byggfog, akrylfog, målarfog, latex, basic och liknande. Massorna i denna grupp är perfekta när du t.ex. vill dölja en springa mellan en foderlist och väggen. Massan ska användas inomhus och den kan målas över. Efter härdning blir den något gummiaktig men utan att vara särskilt elastisk.