Den gamla hederliga hyvelbänken är numera sällsynt på byggvaruhus och brädgårdar. Platsen har i stället intagits av mobila arbetsbänkar som ofta är ihopfällbara. De finns i många varianter med stor skillnad i kvalitet, användning och pris. Några är klena och av tveksam kvalitet, andra är rejäla och stadiga med många finesser. Arbetsbänkens utförande är för det mesta en kompromiss mellan önskemålet om att tillverka en så stark och stadig bänk som möjligt och att få ner den till låg vikt och helst göra den hopfällbar och mobil. Det är en svår balans, och flera tillverkare snubblar ordentligt. Framför allt de som uppenbart använder samma (kinesiska?) bänk som utgångspunkt. Visst är det bra att man försöker förbättra den slätstrukna modellen, men det resulterar ibland i en bänk som är för tung upptill och som blir ännu mer ostadig än ”originalet” – och dessutom dyrare.