Hon tänker installera ett system för droppbevattning för de små krukorna, så att det blir lättare att sköta dem. Den stora dunken får fungera som vattentank. I nedersta hörnet har Karina borrat ett litet hål där en slang monteras, som ska leda vattnet vidare till respektive kruka.

De små slangbitarna trycks ner över de trattformade munstyckena som ska stickas ner i krukorna. I andra änden på slangen monterar hon t-kopplingar. Därpå fylls behållaren med vatten, så att den kan användas som en dold reservoar för den hängande trädgården.

Behållaren placeras inne i skjulet på en hylla. Och så för hon igenom slangen ut till krukorna på andra sidan vattnet rinner redan bra. Karina täpper till med en tving, så att inte vattnet rinner ut innan det att systemet är färdigmonterat.

Sedan ska slangen från vattenbehållaren kopplas ihop med varje enskild kruka i den lodräta krukodlingen. Hon börjar uppifrån, eftersom fallet är viktigt, annars rinner inte vattnet undan som det ska. Hon klipper till slangen så att den precis når fram till den första krukan.

Här trär hon den över den första lilla t-kopplingen, som monterats i toppen på munstycket som stuckits ner i krukan. Hon öppnar tvingen helt kort för att kontrollera att vattnet rinner som det ska – och systemet verkar fungera som avsett. Så fortsätter hon kruka för kruka.

Det går att ställa in dropphastigheten på varje enskilt munstycke. Inställningen 1 svarar mot en vattenmängd på omkring 1,5 cl per dygn. Styrka 11 ger upp till 1,5 liter på samma tid. Det går alltså att anpassa doseringen utifrån hur törstig varje enskild planta är. Så hamnar droppbevattningen bit för bit på plats.

Det är en bra idé att kontrollera krukorna de närmaste dagarna för att se om man kanske behöver finjustera doseringen. Och så måste man självklart komma ihåg att fylla på vattenbehållaren inne i skjulet med jämna mellanrum.