Pilkvistar säljs i buntar och kan köpas hos de flesta plantskolor. Dessutom ska du köpa gott om stolpar. Här använder vi stolpar i två olika längder, eftersom tre av staketets sidor ska vara lägre.

Först sätter experten markeringspinnar i de två hörnen vid den högre sidan. Sedan borrar han hål för stolparna med en jordborr. Stolparna slås på plats med en stolpslägga. Experten mäter längden mellan de två hörnen, 4,5 m, och räknar sedan ut vad avståndet ska vara mellan de enskilda stolparna. Avståndet beror på hur kraftiga pilkvistar du använder. Detta är pil av mellanklass, som har en diameter på mellan 2,5 och 2,5 cm i rotänden. Längden mellan stolparna ska då helst vara mellan 50 och 60 cm. Här väljer vi 50 cm.Om kvistarna varit tjockare eller tunnare kunde stolparna ha stått antingen glesare eller tätare.

Den tjockaste sorten pilkvistar kan ha upp till 1 meter mellan stolparna, medan de tunnaste ska ha cirka 30 cm mellanrum. Stolparnas placering markeras hela vägen mellan de två stolparna innan den tredje hörnstolpen knackas ner. De kortare stolparna ska inte sitta lika djupt i marken som de högre, och därför behöver man inte använda jordborren.

Åter mäter och markerar vi, innan stolparna körs ner i marken. De knackas ner och justeras i höjd med hjälp av ett vattenpass. Samma princip används på de två sista sidorna. Utöver ett vattenpass kan man ha nytt av ett snöre för att få en siktlinje att justera höjden efter.Jordborren och stolpsläggan används än en gång, när de längre stolparna ska placeras ut.

Det är viktigt att stolparna kommer ner ordentligt i marken, både för att bättre stå emot vind och blåst, men också för att bättre stå emot de spänningar som uppstår i staketet när pilen flätas. Med ett vattenpass kontrolleras att stolparna står i linje. Det är inte helt nödvändigt att de står snörrätt efter varandra, eftersom ett pilstaket ändå inte får ett helt enhetligt uttryck.

När alla stolparna är på plats sorteras pilen i tjockare och tunnare kvistar. De tjockare ska användas i botten och toppen, de tunnaste däremellan. Sen är det bara att börja fläta. Kom ihåg att alltid börja fläta från kvistens tjockare ände. Det är också viktigt att man inte alltid flätar åt samma håll längs staketet. Sträva efter att fördela tjocka och tunna ändar jämnt längs stolparna.

När 4 till 5 lager kvistar har flätats in i staketet borrar man hål i den nedersta kvisten vid varje stolpe. Detta gör man både på insidan och på utsidan av stolpen. Sedan dras en skruv igenom grenen och in i stolpen för att förhindra att de nedersta grenarna glider ner och kommer i direkt jordkontakt. Skruvarna dras inte i botten, utan bara tillräckligt för att hålla grenen på plats.

Sedan fortsätter flätningen som innan. De utstickande delarna klipps av löpande. När vi kommit till rätt höjd skruvas kvistarna fast på samma sätt som innan med en skruv i alla de översta kvistarna. Detta för att undgå att kvistarna hoppar ur flätningen.

När det är klart fortsätter flätningsarbetet på det högre staketet. Man ska fortsatt komma ihåg att bota riktning emellanåt, så att grenarna blir väl fördelade. När det är omkring 20 – 25 kvar till toppen av stolparna späns en ståltråd runt de tre yttersta stolparna. Ståltrådsändarna snurras fast och därefter används en kniv för att dra ihop ståltråden mellan stolparna.

Detta görs för att de många pilkvistarna inte ska pressa den yttersta stolpen utåt. Ståltråden fördelar trycket en aning till de två andra stolparna och bevarar därmed staketets form. Ståltråden knackas ner och samma säkerhetsåtgärd utförs i andra änden av staketet. Sedan täcker man ståltråden med ännu en pilkvist och resten av staketet flätas färdigt. Flätningen avslutas ett par cm från toppen och på samma sätt som innan skruvas de översta kvistarna fast.

Experten använder ett vattenpass för att markera ändarna på staketet och de utstickande grenarna sågas av med fogsvans. På samma sätt kapas utstickande grenar mitt i staketet. När detta är gjort, i bägge ändar, är staketet helt färdigt.