När du hittat en solig plats i trädgården gäller det att kontrollera jordmånen. Rosor gillar mullrik jord, alltså en jord som består av både mull, sand och lera. En bra mulljord är mycket mörk. Det visar att den innehåller mycket organiskt material – först och främst komposterade växtrester.

Ett eller två spadtag ner i marken märker man normalt att jorden blir ljusare och helt annorlunda att hantera. Detta lager kallas alven och kan bestå av lera, sand, torv eller till och med kalk. Rosor växer bra i både lerjord och sandjord, men inte i torv- och kalkhaltig jord.

En del av alven förekommer alltid uppblandad i det övre, mörkare mull-lagret. Man kan förbättra en tung lerig jord genom att blanda i grus och väl brunnen kompost. Vänd också ner klipp från häcken eller gräsmattan flera gånger under sommaren. Det gör jorden mer lättbearbetad.

Domineras trädgården av ren sandjord är det ganska få rosor som trivs, bland dem Pimpinellrosor. Men man kan långsamt förbättra sandjord om man varje år blandar in ett lager kompost i det översta sandlagret. En enstaka ros kan eventuellt planteras i särskilt inköpt rosenjord.

Rosor tål en oannan vindfläkt, men de gillar inte att stå i konstant blåst. Det allra viktigaste för en ros är dock den rätta fuktigheten. De trivs bäst i väldränerad mark. Ren sandjord är för väldränerad, medan en fetare lerjord håller kvar fuktigheten bättre.

Men den feta lerjorden saknar dock ofta tillräcklig dränering. Både sand- och lerjord mår bra av att tillföras kompost med jämna mellanrum. Det gör jorden porös, så att rosorna inte badar i vatten. Det tål de nämligen inte.