Laga det gamla underlagstaket

Ta bort alla skadade pannor. De ska lyftas upp och kasseras. Ta sedan bort ytterligare takpannor så att det skadade området friläggs och så att du kan se hur stort det är.

Undersök skadans omfång. Stick med kniv i underlagstaket så märker du var rötangreppet finns. Här kan vi se var råsponten har fuktats upp - den stora mörka fläcken i pappen

Såga bort allt skadat trä. Använd en fogsvans och stämjärn eller kniv. Försök att såga av läkten mitt på en takstol. Då blir det lätt att fästa de nya brädorna och läkten. Borsta bort allt skräp på och runt om skadan. Löv och smuts binder fukt.

Skär bort pappen runt skadan. Se till att allt dåligt virke kommer fram så du kan göra en korrekt bedömning av skadans omfattning. Här ser vi hur fukten krupit i sidled och skadat en rätt stor yta.

Varning: Använd aldrig brädor med barkkanter till taket. De som la taket hade inte tagit bort barken på brädorna och det är godis för skadeinsekter och andra smådjur. Bark i kombination med fukt är perfekt för dessa småkryp.

Ta bort flera takpannor och läkt. Du blir nog tvungen att utvidga arbetsområdet en del. Du ska nämligen såga i friskt trä. Var rädd om takpannorna för de kan återanvändas.

Såga hål i råsponten. Var inte snål utan såga bort rikligt mycket. Ny råspont kostar bara 7 kr/metern, det är småpengar i förhållande till nytt tak. Se till att det inte finns röta i den del som finns kvar på taket.

Skarvarna ska ligga på takstolarna. Såga av läkt och råspont mitt på en takstol, så blir det lättare att fästa de nya brädorna. Ta bort gamla pappspikar så att du kan sticka in den nya takpappen under den gamla.

Såga till de nya brädorna. Nästan all råspont har spontade ändar vilket gör att man lätt kan skarva den på längden, även mellan två takstolar. Det minimerar spillet och gör att arbetet går snabbt.

Fäst brädorna med spikar i takstolarna. Om tjockleken inte stämmer med de gamla brädorna väljer du tunnare brädor och pallar upp dem. Den sista råsponten måste klyvas och det gör du med en vanlig cirkelsåg.

Mät för takpappen. Rulla ut den bit du har skurit till, men tänk på att det ska vara stora överlappningar på alla sidor.

Stick under pappen under den gamla så långt det går. Egentligen ska skarvarna vara snedskurna för att vattnet inte ska kunna ta sig in, men det går inte här för då skulle vi ha tvingats ta bort mycket mer av läkt och papp.

Nu ska alla skarvar tätas. Lyft den gamla pappen och lägg en sträng tätningsmassa längs kanterna. För att kompensera för att vi inte kan skarva pappen på rätt sätt använder vi taktätningsmassa i alla skarvar.

Fäst takpappen med pappspik. Här använder vi 20 mm långa pappspikar (de finns i olika längder för olika underlag). Spika i sicksack för att förhindra att regn eller smältvatten ska tränga upp vid hård blåst.

Spika ner runt takfoten. Runda av kanten lite så träet inte skär sönder kanten på pappen. I dag använder man något som kallas takfotsplåt. Det är en plåt som skyddar nedersta brädan och leder ner vattnet från taket till hängrännan.

Kolla måtten på läkten. Dagens standarddimensioner på virke skiljer sig från de man använde förr. En gammal läkt är ofta 25 mm tjock och 50 mm bred, medan dagens är 22 x 45 mm.

Spika fast läkten. Just här använder vi en läkt som från början är 28 x 70 mm som vi sedan hyvlat ner till 25 x 50 mm. När det är så små mängder som här, är det inga problem. Är det stora mängder kan man beställa på en brädgård.

Den nedersta läkten är tjockare. Det är för att kompensera för att den nedersta raden takpannor inte har några pannor att ligga på. Även här blev vi tvungna att hyvla fram en specialläkt.

Reparationen är klar och det är dags att lägga tillbaka pannorna. Det här taket måste läggas om inom en snar framtid, men tills dess har vi förhindrat att ytterligare skador uppkommer.