Our website does not support Internet Explorer.

To get the best experience on our website and of our content, please use a more modern browser like Edge, Chrome, Safari or similar.

4 slags undertak

Spara artikel Du måste vara inloggad för att kunna spara artiklar

Det kallas undertak, men heter egentligen underlagstak. Det fungerar som extra skydd och leder bort regn och fukt samt förhindrar yrsnö från att tränga in på vinden. Väljer du rätt material håller det hur länge som helst - väljer du fel, måste kan du kanske byta om 10 år. Läs här om för- och nackdelar hos de vanligaste varianterna.

74385_SE_C_3_2001_1_1.jpg

Underlagstakens historia är inte särskilt gammal, högst 150 år. Ja, det har säkert funnits underlagstak på vissa byggnader tidigare än så, men det var först i början av 1900-talet som det blev vanligt i Sverige.

Man lägger dock inte underlagstak på alla hus. Det är t.ex. fortfarande vanligt att ekonomibyggnader som lador, förråd och kallgarage uppförs utan underlagstak. Det är lite förvånande eftersom underlagstaket ser till att regn och fukt inte tränger ner i byggnaden liksom det håller yrsnön borta.

Men vilket underlagstak skall man välja? Har det över huvud taget någon betydelse om det består av stark, armerad plast, av spånskiva, oljehärdad masonit eller brädor och asfaltpapp?

Ja - det har stor betydelse för de olika materialen har olika för- och nackdelar.

Det finns också diffusionsöppna respektive diffusionstäta material som kan användas till underlagstak. När ett material är öppet kan det »andas», alltså släppa ut fuktig luft från isoleringen, men det släpper inte in fukt från taket.

När ett material är diffusionstätt så kan det jämföras med gammaldags regnkläder. De var riktigt täta. Inget regn passerade gummit, men å andra sidan kunde inte kroppen heller bli av med sin fukt. Det bildades då fukt på insidan av regnjackan.

Om du väljer ett diffusionstätt underlagstak, t.ex. plast, så skall du sörja för en ventilationsspalt mellan isoleringen och underlagstaket. Springan skall vara minst 50 mm djup och den skall vara öppen ut till det fria samt till vinden, så att det inte bildas stillastående luft mellan isoleringen och underlagstaket.

LÄS MER: Guide til ångspärr

Du kan jämföra med regnkläder även när det gäller ett diffusionsöppet material, men då kan regnjackan andas, så att fukten försvinner från kroppen. Väljer du ett diffusionsöppet material kan isoleringen läggas direkt mot materialet, vilket sparar plats i takkonstruktionen.

Om du är osäker på om materialet är tätt eller ej, så sörjer du för en luftspalt (minst 50 mm djup). Följ för övrigt alltid tillverkarens anvisningar.

Gipsskivor, träfiber, masonit etc. är diffusionsöppna material. Takpapp (asfaltpapp) är däremot tätt.

När det gäller plastvaror så är dessa i regel täta, men kontrollera för säkerhets skull alltid med tillverkarens upplysningar och följ dennes läggningsanvisningar.

Avståndslisterna (spikläk-ten eller ströläkten) ovanför underlagstaket skall vara minst 25 mm tjocka. De sörjer för en luftspalt mellan taket och bärläkten, som du sedan fäster tegelpannorna på. Spikläkten bör vara tryckimpregnerade eller åtminstone strukna med träskyddsmedel. Det kan ju rinna en del vatten längs sidorna på dem.

Låt oss sluta med en klassisk anvisning och den hämtar vi från datavärlden där man brukar skriva RYFMF. Det är en engelsk förkortning av Read Your Fucking Manual First - alltså: läs alltid den där j-a bruksanvisningen först. Samma sak gäller montering av underlagstak. Följ tillverkarens anvisningar!

Här är en genomgång av de vanligaste underlagstaken:

  1. Material på rulle
  2. Träfiberskivor
  3. Gipsskivor
  4. Takpapp på brädor

1. Material på rulle

Det finns faktiskt flest produkter att välja bland i denna grupp - material på rulle. För enkelhetens skull delar vi upp gruppen i tre mindre.

• Plastfolie:

Folien finns både med och utan armering. Den stora nackdelen med plastfolien är att den inte tål solens ultravioletta strålar - den bryts helt enkelt ned. Och det räcker med en liten glugg mellan två tegelpannor för att solen skall »bränna» hål i plastfolien.

• Fiberduk:

Denna är i regel starkare och mer hållbar än den enklare plastfolien. Fiberduken tål t.ex att du tappar ett verktyg på den.

• Asfaltsbaserade:

Takpapp och andra, liknande produkter är väsentligt tjockare än de två förstnämnda produktgrupperna.

1

Taksprånget förbereds med en remsa av vattenfast plywood, som spikas fast på en stödregel. Härefter är det dags att montera en avslutningsprofil.

2

Den nedersta remsan plastfolie rullas ut och fästs tills vidare med häftklammer i både takstolar och den nyss monterade taksprångsbrädan.

3

När plastfolien har lagts ut - våd efter våd - lägger du avståndslisterna (B) på plats på takstolarna, där de spikas fast. Nu blir folien på plats även om det blåser.

4

Lyft upp i undertakets nedre kant och sätt fast dubbelhäftande tejp på profilerna på taksprånget. Tryck fast folien i tejpen.

5

Spika fast de nedersta bärläkten på avståndslisterna. I takt med att bärläkten har lagts på plats kan du använda dem som stege när du går på taket.

6

Längst upp monteras en nockbräda. Genom att skruva avståndsklossar på sidorna av den bildas automatiskt en luftspalt när folien spikas fast.

7

Här har all bärläkt monterats och läggningen av tegelpannorna har påbörjats på ena halvan av taket. Bärläkten kapas först när allt tegel är på plats.

Parallell montering

En del plastfolier skall monteras lodrätt, några skall sitta vågrätt medan andra kan sitt åt bägge hållen.

När det gäller tunna folier så monteras dessa nästan alltid lodrätt, det vill säga parallellt med takstolarna.

Det gör monteringen ganska besvärlig eftersom den skall utföras från en stege. En annan nackdel är att det är svårt att styra plastfolien om det blåser ute medan den monteras med lister på takstolarna.

Om folien spricker under monteringen så skall den tas ner och lagas eller ersättas med en ny.

De lodräta våderna (D) sätts fast på takstolarna (A) med häftklammer eller pappspikar. Därefter läggs avståndslister (B - ströläkt) i hel längd innan man slutligen spikar fast bärläkt (C) på ströläkten. Avståndet mellan läkten anpassas efter den valda takbeläggningen.

Vinkelrät montering

De kraftigare och därmed ofta dyrare plastfolierna monteras vågrätt, alltså vinkelrätt mot takstolarna. Så snart en våd är på plats kan du fixera den med en spik-läkt och sätta upp bärläkt mellan takstolarna. Därefter kan bärläkten användas som stege medan du monterar nästa våd. Det går därför snabbt att arbeta så här.

Den första plastfolien (D) rullas ut och fästs på takstolarna (A) med avståndslisterna (B). Skruva sedan fast bärläkten (C) och använd dessa som stegpinnar när nästa våd (D1) rullas ut.

2. Träfiberskivor

Underlag av träfiberskivor kan användas på alla tak med en lutning som är större än 18 grader. Här används 4 mm tjocka Huntonit-skivor, som liknar masonit men är mycket starkare. Skivorna finns som lagervara i dimensionen 125 x 248 cm.

Ovansidan har en vattenavvisande yta men det innebär inte att skivan är diffusionstätt. Fukt från takkonstruktionen eller isoleringen kan nämligen passera genom skivan. Det finns dock ingen risk att vatten kan tränga igenom skivan från ovansidan.

1

Så här ser taket ut när underlagstaket av Huntonit är lagt. Om du tycker att det saknas en del läkt så beror det på att man skall montera fönster i taket.

2

Längst upp i nocken har man lagt en remsa asfaltpapp över skivorna på de två takhalvorna. Beslagen spänns fast på nockbalken som nockpannorna sedan läggs på.

3

För att det skall vara riktigt tätt sätts en »krage» av formbar plåt runt fönstret (tillbehör till takfönstret). Kragen fästs mot underlagstaket.

4

Ovanför takfönstret skjuts kragen in under en metallränna, som i sin tur skjuts in under underlagstaket. Därmed leds ev. vatten bort från fönstret.

Takskivorna (D) läggs med överlappning över takstolarna (A). När nästa rad skivor läggs, så förskjuter man de lodräta skarvarna till nästa takstol och så vidare. Längs vågräta skarvar sätts clips (E) som sörjer för en överlappning på exakt 10 cm (samma som över takstolarna). Clipsen fixerar skivorna och håller dem på plats även i hård blåst. Skivorna monteras med spik eller klammer. Skruva eller spika fast ströläkt (B) och bärläkt (C) och använd dessa som stege när nästa rad monteras.

3. Gipsskivor

Gipsskivorna kallas populärt för 9 mm vindtäta skivor, men den korrekta benämningen är »glasfiberarmerad 9 mm fuktimpregnerad, diffusionsöppen gipsskiva, typ E». Vi kallar dem här gipsskivor ...

Skivorna levereras med pappklädda långsidor och öppna, skurna kortändar och de kan användas på taklutningar ner till 25 grader även när avståndet mellan takstolarna är 120 cm.

Samma skiva används även som vindskydd i ytterväggar.

Här har man lagt ett underlagstak av gipsskivor på en tillbyggnad, som byggts upp med stålreglar. Samma gipsskivor används här som vindskydd i ytterväggen.

2

En närbild av taket och gaveln. Lägg märke till skarvlisten av aluminium mellan takskivorna.

3

Fasadpanelen monteras på 25 mm tjocka spikreglar som sörjer för en luftspalt mot vindskyddet.

Den första raden skivor (D) skruvas fast på takstolarna (A). Lodräta skarvar skall alltid placeras på en takstol. Därefter rullar man ut en tätningslist (F) av gummi över skarven. Skruva sedan fast ströläkt (B) och bärläkt (C). Längs ovankant av den första raden sätts en skarvprofil (E) av aluminium och därefter kan nästa skivrad skruvas fast. Man skall sörja för att lodräta skarvar inte kommer ovanför varandra.

4. Takpapp på brädor

Det allra bästa - och tätaste - underlagstaket är enligt vår uppfattning asfaltpapp (takpapp) på ett brädunderlag. Det är också den allra vanligaste lösningen i Sverige.

Underlaget behöver inte vara brädor. Det kan lika gärna vara byggskiva eller plywood - med not och spont.

Om brädtaket förses med ett lager asfaltpapp, så kan taket få en lutning på ner till 11 grader. Lägger man två lager asfaltpapp på taket, så kan konstruktionen klara en lutning på ner till endast 1 grad. Vid lutning under 15 grader skall man täcka över ströläkten med papp.

Lösningen ger dig absolut mest för pengarna.

Så här går det till att lägga ett underlagstak av brädor och asfaltpapp

Så här går det till att lägga ett underlagstak av brädor och asfaltpapp

1

Så här ser det ut under arbetet. Brädtaket har lagts och asfaltpappen likaså. Nu spikar man läkt.

2

Lägg märke till att man lägger ströläkt i takets hela längd och att bärläkten fungerar som stege.

3

Den ena halvan av taket har gjorts klar med både spik- och bärläkt och från den sidan har man kommit upp och monterat en nockbräda i byggbeslag.

4

Nu börjar taket bli klart. Tegelpannorna är på plats liksom vindskivorna. Nu återstår det endast att täcka in mot takkupan med plåtprofiler.

Ett underlag (D) av t.ex. brädor (eller plywood) skruvas eller spikas på takstolarna (A). Asfaltpappen (E) rullas på med överlappning och fästs med pappspikar längs ovankanten. För varje klar remsa kan man spika fast både ströläkt (B) och bärläkt (C).

Konklusion

Väljer du en tunn folie eller liknande finns risken att du tvingas ta bort hela taket för att bättra skador, när dessa uppstår. Och det kan bli fallet redan inom några få år ...

Det finns egentligen endast två bra lösningar. Den ena är ett underlagstak av tunna träfiberskivor som Huntonit, som är ett »Bra Köp». Bra kvalitet och lång hållbarhet till förnuftigt pris.

»Bästa Köp» är utan tvekan ett gammaldags brädtak med tätskikt av asfaltpapp. Det kan hålla hur länge som helst!

Skapa Profil

purchase.course_name_message

Skapa Profil
Du ska skriva in ditt förnamn
Skriv in ditt efternamn
Ogiltig e-postadress
Ditt lösenord ska bestå av minst 6 tecken
Visa
signup.credentials_form.terms_error
Logga in
Ogiltig e-postadress
Lösenord behövs
Visa
Tillbaka