Intro
Instruktion
Den trävilla artikeln handlar om var i rätt stort behov av renovering. Väggarna var dåligt isolerade och den målade putsen var så tät att träet i konstruktionen bakom hade angripits av fukt.
Problemet kunde lätt ha förvärrats om villan hade isoleras från insidan. En utvändig tilläggsisolering kan däremot skydda träet och låta det stå torrt och varmt. Det är därför den bästa lösningen, men för att kunna genomföra den ska den gamla fasaden brytas bort.
Putsen skärs i 30 x 30 cm bitar med vinkelslip och diamantklinga och tas bort. Därefter kan de brädor som bär putsen också tas bort och förberedelserna för den nya fasaden börja.
Den gamla fasaden tas bort. Putsen skärs i bitar och läggs åt sidan. Därefter tar vi bort de vågräta brädorna med hjälp av kofot. All gammal och dålig isolering tas också bort för den gör ingen nytta.
Underlaget för spikreglarna K.ska rätas upp. Vi börjar med att först spika 10 mm klossar på befintliga reglar L. Därefter spänner vi en lina mellan reglarna och fyller ut avståndet mellan övriga reglar och linan med lagom tjocka klossar.
Det nedersta spikregeln K skruvas fast på brickorna och reglarna. Vi försöker återanvända så många brädor som möjligt från fasaden. Vi fortsätter sedan med nya spikreglar parallellt med den första.
Nya isoleringsskivor G placeras mellan de gamla reglarna. Det bästa är att använda styva skivor för de blir sittande. De stående reglarna tillåter att vi fyller på med 95 mm tjock isolering.
På spikreglarna skruvar vi fast lodräta reglar H med 120 mm skruvar. De kortas av så att de blir 9 cm kortare än höjden på väggen, för vi ska ha plats för en vågrät regel upptill och nertill.
Upptill och nertill avslutas med en vågät regel. Upptill används en 45 x 95 mm liggande regel. Nertill har vi tvingats spetsa de stående reglarna lite för att de ska sticka utanför grundmuren. Därför fäster vi här reglar på 30 x 45 mm.
Det finns många olika vindtäta skivor att välja bland - impregnerad masonit, gipsskivor, huntonit etc. och man kan använda tjärpapp och specialprodukter av olika slag. Här använder vi en vindskyddsskiva av fibercement. En sådan bryts lätt och därför fäster vi en stödlist nertill som vi sätter skivorna på medan de monteras.
Vår fasad är 300 cm hög och vi måste därför skarva vindskyddsskivorna som bara är 240 cm. Det är inte svårt för vi sågar bara av 60 cm remsor av en 240 cm skiva och fäster på reglarna.
Vindskyddsskivorna A skruvas fast. Tillsammans med en medhjälpare lyfts den första skivan upp på stödlisten och där skruvas den fast på reglarna.
Hörnet förstärks med en extra regel H1, när den första vindskyddsskivan A har skruvats fast. Regeln är endast 45 x 45 mm och placeras längst ut i hörnet i nivå med övriga reglar, så att skivan på den andra sidan också kan fästas på den.
Nu isolerar vi husknuten för det är ingen risk att isoleringsskivorna ska ramla ner. Vi skär till bit efter bit och placerar dem i utrymmet så att det fylls upp.
Upptill fästs de smala vindtäta skivorna som vi har sågat av hela skivor. För att det ska bli absolut täta skarvar (sågen kan ju ha gjort några jack) tejpar vi igen dem med Mastershield specialtejp för vindskyddsskivor.
TIPS: Det går snabbare att sätta upp skivorna om de delvis täcker fönstren. För när skivorna sitter fast är det lätt att såga av dem längs med reglarna med en sticksåg.
Med hjälp av distansläkt J ska vi skapa en ventilationsspalt utanpå vindskyddsskivorna. Vi använder 25 x 50 mm läkt och sätter dem lodrätt utanpå reglarna med 5 x 60 mm skruvar på var 40:e cm.
Under fönstret fäster vi också en vågrät läkt J. De lodräta distansläkten J slutar minst 5 cm från den vågräta för att luften ska kunna cirkulera. Den vågräta regeln H sitter 55 mm under karmen.
Varje Blucladskiva är 120 x 240 cm och väger 34 kg, så det är nästan nödvändigt att vara två om att sätta upp dem. Den stödlist som vi tidigare har skruvat fast är till stor nytta, för varje skiva kan stå på listen medan den skruvas fast. Även nu måste vi komplettera med 60 cm bitar ovanför varje skiva.
Fönstren är ett kapitel för sig. Inte för att det är svårt att klä in dem, men det kan ta lite tid. Fönsterblecket kan monteras på flera sätt. Du kan fästa det på en skumprofil som skjuts in mot karmen. Du kan använda en kraftig regel eller bräda som underlag eller t.o.m. gjuta en kant att fästa det på.
Fibercementskivorna B ställs på listerna och skruvas fast genom distansläkten och in i reglarna H. Även nu låter vi skivan gå in framför fönstret och sågar av den efteråt.
Med sticksåg och rätt sågblad skär vi av skivan längs med reglarna runt fönstret. När den första skivan har sågats till kan vi fortsätta monteringen av övriga skivor.
Nu ska vi avsluta. Längst ner skjuter vi in en utluftningsprofil M bakom distansläkten J. Därefter skjuts en kantprofil N in bakom fibercementskivan innan denna skruvas fast. Till sist klickas en nätprofil P fast. Därefter gör vi likadant upptill.
Ovanför fönstret gör vi så här. Skivan B ska sitta 15 mm nedanför underkanten av regeln H. En utluftningsprofil M och en kantprofil N skjuts in bakom skivan som skruvas fast. Därefter fäst en nätprofil P utan droppkant på kantprofilen.
Vi tätar och isolerar med tunna remsor av frigolit S när underlaget har skruvats eller limmats fast. De 5 mm tjocka remsorna skärs med vass hobbykniv och fästs sedan med häftklammer.
Sidorna i den utvändiga fönstersmygen täcks med remsor av fibercementskivorna. De pressas in mot frigoliten medan vi skruvar. När vi senare har putsat ska frigoliten skäras av så att vi kan foga mot karmen med fogmassa.
Putsningen utförs i tre omgångar och varje gång används specialprodukter från Murma och de arbetar bra ihop.
Till att börja med ska vi se till att skarvarna blir täta och det görs med armeringsnät som fästs i multifix.
Därefter skapas ett bärande underlag av grundputs, som förstärks överallt med ett armeringsnät. Nätet ska fortsätta ut över de profiler som är försedda med nät. Det ger ett stabilt underlag med små risker för sprickor i putsen.
Den tredje omgången är ytputsen, och den ska dras ut i ett jämnt täckande skikt på hela fasaden. Då får du en fasad som håller sig snygg i många år.
Fibercementskivorna B grundas för att vi ska få bra vidhäftning och minimal risk för att skivorna släpper bruket. Vi lägger på primern med kalkborsten och är noga med att den fördelas överallt.
Samtliga skarvar förstärks. Först lägger vi på ett par millimeter multifix C och i den trycker vi ner en 20 cm bred remsa Skaltherm armeringsnät. Till slut slätar vi ut lite med en bred spackel.
Bakom nätprofilen P ska det också finnas multifix C. Nätet trycks ner ordentligt i fixet och överf ödigt fix tas bort. När det är klart ser det ut som på den vänstra delen av hörnet.
På båda sidorna av hörnet läggs nu grundputs E (Skaltherm grundputs). En hörnprofil T trycks fast runt hörnet och nätet trycks fast i fixet på båda sidorna. Om hörnet inte är vinkelrätt ska man använda en specialprofil, Skaltherm Multihörnprofil.
Runt fönstren sätts också hörn-profiler i grundputsbruk. Nätprofilen P ovanför fönstret fixeras på samma sätt som vid grundmuren. Som skydd mot sprickbildning fästs 20 x 50 cm remsor armeringnät snett ovanför hörnen.
Nu kan vi putsa de stora ytorna. Det ska helst göras innan bruket runt kanter och hörn blivit hårt. Vi lägger på cirka 5 mm grundputs E på en meter i sänder. Det är också bredden på armeringsnätet. Innan vi putsar har vi blandat mycket grundputs.
En våd av armeringsnätet D trycks fast i grundputsen E med t.ex. stålskånska eller stålputsbräda. Våderna ska överlappa minst 5 cm och ligga i den yttre tredjedelen av putsskiktet.
Nu har vi efter många arbetsdagar kommit fram till det avslutande arbetet - att ge fasaden det utseende den ska ha i många år. Det finkorniga putsbruket är färgat och blandas efter anvisningarna på förpackningen.
För att ytan inte ska bli flammig eller ha synliga övergångar mellan olika putsomgångar är det viktigt att hela väggen putsas på en gång. Om man inte är murare kan det vara svårt att hinna med, så vi börjar med att finputsa alla små, tidskrävande områden runt fönster och husknutar. Därefter tas resten av väggen.
Ytputsen dras ut med en bred stålbräda i ett tunt skikt, men först när grundputsen fått härda minst två dagar. Ytan duschas lätt innan ytputsen dras ut och arbetas på plats.
Material
• Vindtät skiva (A), Mastershield
• 10 mm fibercementskiva, Bluclad (B)
• Multifix (C) från Skalflex
• Armeringsnät (D), glasfiber
• Grundputs (E)
• Slutputs, infärgad (F), Skalcem S 2000
• Diverse beslag och fönsterbleck
• 95 mm hård isolering (G), 565 mm bred
• Reglar (H), 45 x 95 mm
• Distansläkt (J), 25 x 50 m
• Spikreglar (K), 25 x 100 mm
• Skruvar, 5 x 60, 5 x 100 och 6 x 120 mm
• Dyckertar, 40 x 1,8 mm
• Sikaflex 11FC fogmassa
• Brickor av masonit och 10 mm plywood
Bluclad från www.ivarssonsverige.se
Puts, fix, profiler från www.murma.se
Tidsförbrukning
Räkna med minst en månad.
Pris
Det kostade cirka 100 000 kr för isolering av detta hus.
Svårighetsgrad
Arbetet är mycket omfattande, men det mesta är tämligen enkelt om du följer anvisningarna. Det kan däremot vara svårt att putsa, så att det blir snyggt.
Ritning
Så här byggs väggen upp
Ett ventilerat utrymme bakom den putsade ytterskivan gör att de inre delarna hålls torra även om G isoleringen blir tjockare.

Tips & Tricks
Det kan vara klokt att byta ut gamla fönster och dörrar i samband med en utvändig tilläggsisolering, för annars kommer både fönster och dörrar att ligga en bit in i fasaden. Och ska du flytta ut karmarna, kan du passa på att beställa nya fönster eller kanske rent av endast nya glaspaket till de gamla bågarna.
Fibercementskivor ska sågas med specialsågklingor
Det är endast klingor och sågblad med specialhärdade tänder av hårdmetall som kan såga i en fibercementskiva.
Även om fibercementskivor kan vara bräckliga så är de hårda som sten när man sågar i dem. Därför duger endast klingor och sågblad av hårdmetall med specialhärdade tänder. Sågningen belastar sågen och det lönar sig att köpa en billig såg och acceptera att den är slut efteråt. Ett slut som orsakats av det fina dammet. Cirkelsågen ska anslutas till en spånsug eller liknande för det dammar enormt när man sågar i fibercementski-vor. Det innebär förstås också att man ska använda andningsskydd!
En 12 mm plywoodskiva och en 22 x 44 mm list blir en bra sågskena under arbetet. Första sågningen rättar till kanten på plywooden så att den blir rak.
Vi köpte en billig såg till arbetet, för det fina dammet kan skada en dyr såg även om man har spånsug ansluten.
Tidningsartikel
Ladda ner tidningsartikeln
Ladda ner artiklen i PDF-format, så som den ursprungligen såg ut i tidningen Gör Det Själv.



