Ny klok isolering av gamla villor

Den gamla fasaden tas bort. Putsen skärs i bitar och läggs åt sidan. Därefter tar vi bort de vågräta brädorna med hjälp av kofot. All gammal och dålig isolering tas också bort för den gör ingen nytta.

Underlaget för spikreglarna K.ska rätas upp. Vi börjar med att först spika 10 mm klossar på befintliga reglar L. Därefter spänner vi en lina mellan reglarna och fyller ut avståndet mellan övriga reglar och linan med lagom tjocka klossar.

Det nedersta spikregeln K skruvas fast på brickorna och reglarna. Vi försöker återanvända så många brädor som möjligt från fasaden. Vi fortsätter sedan med nya spikreglar parallellt med den första.

Nya isoleringsskivor G placeras mellan de gamla reglarna. Det bästa är att använda styva skivor för de blir sittande. De stående reglarna tillåter att vi fyller på med 95 mm tjock isolering.

På spikreglarna skruvar vi fast lodräta reglar H med 120 mm skruvar. De kortas av så att de blir 9 cm kortare än höjden på väggen, för vi ska ha plats för en vågrät regel upptill och nertill.

Upptill och nertill avslutas med en vågät regel. Upptill används en 45 x 95 mm liggande regel. Nertill har vi tvingats spetsa de stående reglarna lite för att de ska sticka utanför grundmuren. Därför fäster vi här reglar på 30 x 45 mm.

Vi fyller på med 95 mm mineralull G mellan reglarna H. I samband med att reglarna sattes upp fäste vi reglar runt fönstret. Längs sidorna och upptill sitter de i nivå med karmen medan regeln under fönstret sattes 55 mm under karmen.

Vindskyddsskivorna A skruvas fast. Tillsammans med en medhjälpare lyfts den första skivan upp på stödlisten och där skruvas den fast på reglarna.

Hörnet förstärks med en extra regel H1, när den första vindskyddsskivan A har skruvats fast. Regeln är endast 45 x 45 mm och placeras längst ut i hörnet i nivå med övriga reglar, så att skivan på den andra sidan också kan fästas på den.

Nu isolerar vi husknuten för det är ingen risk att isoleringsskivorna ska ramla ner. Vi skär till bit efter bit och placerar dem i utrymmet så att det fylls upp.

Upptill fästs de smala vindtäta skivorna som vi har sågat av hela skivor. För att det ska bli absolut täta skarvar (sågen kan ju ha gjort några jack) tejpar vi igen dem med Mastershield specialtejp för vindskyddsskivor.

TIPS: Det går snabbare att sätta upp skivorna om de delvis täcker fönstren. För när skivorna sitter fast är det lätt att såga av dem längs med reglarna med en sticksåg.

Med hjälp av distansläkt J ska vi skapa en ventilationsspalt utanpå vindskyddsskivorna. Vi använder 25 x 50 mm läkt och sätter dem lodrätt utanpå reglarna med 5 x 60 mm skruvar på var 40:e cm.

Under fönstret fäster vi också en vågrät läkt J. De lodräta distansläkten J slutar minst 5 cm från den vågräta för att luften ska kunna cirkulera. Den vågräta regeln H sitter 55 mm under karmen.

Ovanför fönstren ska det också sitta distansläkt J och de placeras 5 mm högre än underkanten på regeln H runt fönstret. Det ger oss plats att montera kantlister och ventilationsprofiler som skapar nödvändig ventilation.

Fibercementskivorna B ställs på listerna och skruvas fast genom distansläkten och in i reglarna H. Även nu låter vi skivan gå in framför fönstret och sågar av den efteråt.

Med sticksåg och rätt sågblad skär vi av skivan längs med reglarna runt fönstret. När den första skivan har sågats till kan vi fortsätta monteringen av övriga skivor.

Nu ska vi avsluta. Längst ner skjuter vi in en utluftningsprofil M bakom distansläkten J. Därefter skjuts en kantprofil N in bakom fibercementskivan innan denna skruvas fast. Till sist klickas en nätprofil P fast. Därefter gör vi likadant upptill.

Ovanför fönstret gör vi så här. Skivan B ska sitta 15 mm nedanför underkanten av regeln H. En utluftningsprofil M och en kantprofil N skjuts in bakom skivan som skruvas fast. Därefter fäst en nätprofil P utan droppkant på kantprofilen.

En kraftig bräda eller ett formgjutet underlag R sätts på plats under fönstret. V har här en formgjuten hård profil av skumplast och den fästs med multifix som får härda ett dygn. En bräda går lika bra och fästs med skruvar.

Vi tätar och isolerar med tunna remsor av frigolit S när underlaget har skruvats eller limmats fast. De 5 mm tjocka remsorna skärs med vass hobbykniv och fästs sedan med häftklammer.

Sidorna i den utvändiga fönstersmygen täcks med remsor av fibercementskivorna. De pressas in mot frigoliten medan vi skruvar. När vi senare har putsat ska frigoliten skäras av så att vi kan foga mot karmen med fogmassa.

Även ovanför fönstret ska vi täcka. Här skär vi skivan B så att den blir 15 mm smalare än djupet i öppningen. Innan den skruvas fast förses den med kantprofil N och nätprofil P utan droppkant. Ventilationsspringan N hålls öppen.

Fibercementskivorna B grundas för att vi ska få bra vidhäftning och minimal risk för att skivorna släpper bruket. Vi lägger på primern med kalkborsten och är noga med att den fördelas överallt.

Samtliga skarvar förstärks. Först lägger vi på ett par millimeter multifix C och i den trycker vi ner en 20 cm bred remsa Skaltherm armeringsnät. Till slut slätar vi ut lite med en bred spackel.

Bakom nätprofilen P ska det också finnas multifix C. Nätet trycks ner ordentligt i fixet och överf ödigt fix tas bort. När det är klart ser det ut som på den vänstra delen av hörnet.

På båda sidorna av hörnet läggs nu grundputs E (Skaltherm grundputs). En hörnprofil T trycks fast runt hörnet och nätet trycks fast i fixet på båda sidorna. Om hörnet inte är vinkelrätt ska man använda en specialprofil, Skaltherm Multihörnprofil.

Runt fönstren sätts också hörn-profiler i grundputsbruk. Nätprofilen P ovanför fönstret fixeras på samma sätt som vid grundmuren. Som skydd mot sprickbildning fästs 20 x 50 cm remsor armeringnät snett ovanför hörnen.

Nu kan vi putsa de stora ytorna. Det ska helst göras innan bruket runt kanter och hörn blivit hårt. Vi lägger på cirka 5 mm grundputs E på en meter i sänder. Det är också bredden på armeringsnätet. Innan vi putsar har vi blandat mycket grundputs.

En våd av armeringsnätet D trycks fast i grundputsen E med t.ex. stålskånska eller stålputsbräda. Våderna ska överlappa minst 5 cm och ligga i den yttre tredjedelen av putsskiktet.

Grundputsen bearbetas tills vi fått en slät yta, och det görs med putsbräda när nätet har trycks på plats. Känns bruket hårt fuktar vi putsbrädan. Det rätt speciella grundputsbruket ska inte finputsas utan dras ut tills det blir slätt.

Ytputsen dras ut med en bred stålbräda i ett tunt skikt, men först när grundputsen fått härda minst två dagar. Ytan duschas lätt innan ytputsen dras ut och arbetas på plats.

Ytan jämnas till när den blivit tillräckligt fast, och det görs med en en hårt urvriden svamp. Det är en konst att veta när man ska börja, för gör man det för tidigt, stryker för hårt eller använder för våt svamp skadar man putskiktet.