Vad används konstruktionsvirke till?
TAKKONSTRUKTIONER
Virket som används till takstolar ska vara dimensionerat så att det klarar takets vikt, snölast etc. Genom att köpa färdiga takstolar slipper man själv göra komplicerade beräkningar.
BJÄLKLAG
Bärande virke i t ex ett bjälklag ska normalt minst vara C18-klassat. Det är värdefull information om man någon gång ska byta ut eller skifta av en bjälke.
CARPORT OCH GARAGE
Kräver inte CE-märkt virke, om det handlar om fristående byggnader. Men byggs det ihop med bostadshus krävs det minst C18-klassat virke.
Konstruktionsvirke ska skyddas
Konstruktionsvirke är trä och ska behandlas som sådant också. Fukt kan få träet att ruttna eller angripas av mögelsvamp. Det är hot som CE-märkning och hållfasthetsklassificering inte skyddar mot.
Träet får inte vara konstant fuktigt och konstruktionen ska ventileras så effektivt att eventuell fukt snabbt försvinner. Annars bryts träet ner med tiden så att bärförmågan försvagas, vilket kan vara farligt.
Samtidigt ska virket hålla så länge som möjligt om det brinner. Det görs bl a med brandhämmande skivor och speciell färg och fogmassa vid rörgenomföringar. Eftersom träet kräver ventilation ställs det också krav på ventilerna. De får inte låta elden sprida sig.
Effektiv ventilation längs takfoten hindrar att fukt bildas. Stenull är brandhämmande.
Ett lager fibergips på golvet fungerar som brandhämmande mellan våningsplan.
Olika sorters konstruktionsvirke
REGLAR
Trä som är hållfasthetsklassat används bl a till takstolar. Det är i stort sett kvistfritt. Finns också “fingerskarvat” där man har sågat ut kvistar och skarvat ihop träet igen.
LIMTRÄBALKAR
Träbitar som har limmats ihop i förband, så att man undviker kvistar och sprickor. Det ökar styrkan jämfört med massiva bjälkar med samma dimensioner. Hållfasthetsklassas också GL24, GL28 osv.
CLT-ELEMENT
Korslimmat trä och träets svar på betongelement. Elementen väger mycket mindre än betong och är därför lättare att hantera. Används till ytter- och innerväggar, golv och tak m.m. Klimatvänligt.
I-BALKAR
Består av en lodrät träfiberskiva mellan två plywoodreglar. Fördelen är hög styrka och låg vikt jämfört med massiva bjälkar. Används bara med fiberskivan stående lodrätt; annars försvinner styrkan.
STOLPAR/BJÄLKAR
När en bjälke reses upp stående blir det en stolpe. Och en helt lodrät stolpe kan bära mycket mer än när den ligger vågrätt. Därför beror val av C-klass på hur stolpen/bjälken ska användas.
DIMENSIONER
Plankor, brädor, läkt, bjälkar, stolpar, reglar, hel- och halvtimmer osv. En del av benämningarna är föråldade och baseras på vad man har använt de olika dimensionerna till. Men snickarspråket förändras inte så snabbt. Fortfarande sågas mycket virke enligt de gamla tummåtten och enligt Svensk Standard (SS) är en regel högst 120 mm bred. Sedan är det en planka, även om man i dagligt tal kallar även bredare virke för regel. Tabellen anger mm-mått för hyvlat virke. Källa: Svenskttra.se
