Viktiga fakta om träfasader
Vågräta beklädnader
Förvandringspanel
Standardbrädor läggs med överlappning på 20-25 mm (klinkläggs). Man ser brädornas tjocklek och de skapar tydlig relief. Brädorna spikas med en spik i varje läkt. Den nedersta brädan fästs på kilar för att få samma lutning som övriga.
Fjällpanel
En ännu elegantare variant av förvandringspanelen. Fjällpanel är annars en enkelfasad panel med stor anliggningsyta mot spikläkten och det beror på att brädorna är tunnare upptill. Den släta baksidan ventileras inte så bra som klinklagda brädor.
Liggande panel med öppen fals
Falsarna i denna panel har sågats så att det kan tränga in luft bakom brädorna. Beklädnaden kräver därför två spikar i varje läkt och placeringen bör styras noga vid monteringen. Bör ej användas i områden där det finns risk för kraftiga slagregn.
Förvandringspanel med fals
Här har de sågade brädorna en fals vilket ger ett ökat skydd mot vatteninträngning. Det är med andra ord en förbättring av förvandringspanelen. Lösningen ser ofta mer elegant ut men nackdelen är att brädornas placeringen inte kan ändras.
Falsad panel
De enkelfalsade brädorna ger automatiskt en överlappning även när brädorna monteras med slät fram- och baksida. Falsen kan vara liten eller stor och därmed mer eller mindre markant. I dag är denna falsade panel tämligen sällsynt i Sverige.
Enkel- eller dubbelfasspont
Flera profilerade brädor kan användas till liggande panel, t.ex. stockpanel, enkelfasspont (bilden) och dubbelfasspont. Den senare ger inte samma liv åt fasaden som de två övriga. Se sortimentet av profilerade brädor på närmaste brädgård.
Lodräta beklädnader
Timmermanspanel
Den allra vanligaste panelen i Sverige är lockpanel (timmermanspanel). Man använder samma slags brädor till bottenbrädor som till lockbrädor. För att skapa ett alternativ kan man låta lockbrädorna överlappa mer eller mindre vid monteringen.
Lockläktspanel
Den variant av lockpanelen som många föredrar i dag. Nu är lockbrädorna så smala att de kallas läkt. Genom att först montera stående distansläkt bakom spikläkten får man ut dessa en bit och skapar bättre ventilation bakom bottenbrädorna.
Falsad panel
En modern variant av panelen med öppna fogar. Vindskyddet sitter mer skyddat men slagregn kan tränga in genom falsarna. Varje bräda fästs med två spikar i spikläkten vilket innebär risk för sprickor. Lösningen kräver distansläkt bakom spikläkten.
Omvänd lockläktspanel
En variant av den klassiska lockpanelen (timmermanspanelen) är att använda smala bottenbrädor och breda lockbrädor. Med 20 mm luft mellan lockbrädorna överlappar de endast 12 mm om du använder 44 mm breda bottenbrädor.
Stående panel med fogar
Här sätts den stående panelen upp utan lock, dvs. den består endast av bottenbrädor som sätts med några millimeters mellanrum. Detta kräver ett mycket vädertåligt vindskydd, t.ex. av fiber-cementskivor. Fästs med två spikar i varje läkt.
Spontad panel
Med spontade brädor - eller andra profilerade brädor - kan du skapa en snygg stående panel med elegant skuggeffekt. Profilerade och spontade brädor är inte så vanliga i dag men finns på många äldre hus. Spikläkten ska fästas på distansläkt.
