En mycket enkel konstruktion
När du i dag kan bygga din yttervägg av enbart lättbetongblock och därmed klara alla problem på en gång, beror det på ett lyckosamt samspel mellan teknologisk utveckling och ökade krav på isolering.
Recepten på ett supermodernt högisolerande lättbetongblock respektive efterkrigstidens lättbetong är i stort sett identiska. Du tar en lagom mängd kalk, sand och vatten, blandar ingredienserna noga och tillsätter några teskedar aluminiumpulver innan du sätter undan massan till jäsning. Häller du den då i en form får du en betongsten full av lufthål.
Den första stora skillnaden mellan det moderna och det gamla lättbetongblocket är framför allt finkornigheten. I dag mal man kalk och sand till ett så fint pulver att massan jäser upp till fyra gånger sin ursprungliga storlek när man blandar i vatten och aluminiumpulver. Förr i tiden jäste den bara till dubbel storlek. Den nya stenen är full av små fina hål och har enhetlig struktur. Isoleringsförmågan blir ungeför två-tre gånger bättre jämfört med t.ex. blåbetong, som den blå lättbetongen kallades förr. Alla lufthålen gör förresten blocken starkare i förhållande till vikten.
Den andra stora skillnaden är tjockleken. För att uppfylla våra energikrav tvingas vi bygga ytterväggar som är cirka 40 cm tjocka. När man tillverkar block som är så tjocka som 40 cm får de enorm styrka i förhållande till gamla block, som var 16 respektive 24 cm tjocka. De blir också starkare än de lätt-betongsektioner man förr reste som innerväggar bakom tegelfasader, och som i dag utgör en stor del av de bostäder som uppfördes på 50- och 60-talen. Blocken tål större tryck uppifrån av tak och andra våningar, men de tål också vindtryck och sättningar bättre. Resultatet är att man nu kan bygga hela ytterväggen av endast lättbetongblock, som är superlätta och högisolerande. Byggprocessen förenklas för man slipper en mängd förstärkningar, som annars är nödvändiga i skalmurar. Blocken kan dessutom användas vid bygge av villor som har flera våningar.
En traditionell vägg har byggts av många olika material som ska arbeta ihop.
Man kan knappast tänka sig en enklare vägg än den av lättbetong.
Isoleringsvärdet blir högre när vikten är låg
Kärt barn har många namn. Den moderna lättbetongen finns i olika utföranden med olika densitet och lambdavärden, t.ex. multiplattor, celblock, celbalk etc. Celblock finns i tre densitetsklasser: 300 kg/m3, 400 kg/m3 och 550 kg/m3.
Ju mera luft och ju finare porerna är i blocken, desto bättre isolerar de. Visserligen minskar styrkan något, men det kompenseras av väggens ökade tjocklek.
Isoleringsförmågan för lättbetong och andra material framgår av nedanstående tabell. Ju lägre värmeledningsvärdet är (lambda-värdet), desto bättre isolerar materialet och desto tunnare kan en vägg vara och ändå klara isoleringskraven.
LÄS MER: Vad är lambda-värde?
