Välj rätt ytterpanel

Det finns många olika slags ytterpanel, både hur de ser ut och materialet. Vi ger en överblick över alternativen.

Trä eller fibercement? Kemiskt impregnerat eller impregnerat av naturen? Liggande eller stående panel? Det finns många alternativ till fasaden.

Trä eller fibercement? Kemiskt impregnerat eller impregnerat av naturen? Liggande eller stående panel? Det finns många alternativ till fasaden.

När det handlar om panel till fasaden finns det många alternativ att välja mellan. Det finns vissa underhållsfria varianter, men de flesta är gjorda av trä. Och här finns det olika sorter och olika impregneringsmetoder som skyddar mot röta och svamp.

Här används fasadbrädor

STÅENDE PANEL

När fasadbrädor sätts stående ska mellanrummen täckas för så att regn och snö inte tränger in. Det görs antingen med så kallad lockläkt eller med samma sorts brädor, lockpanel.

LIGGANDE PANEL

Regnet får inte heller tränga in i de vågräta mellanrummen, så man börjar ofta nerifrån och låter nästa bräda överlappa lite (klinkbyggt) eller använder brädor med spont och not.

VINDSKIVOR OCH GAVEL

Båda två är mer utsatt för väder och vind än själva fasadbrädorna. Så välj en underhållsfri variant, t ex fibercement, eller var beredd på att behöva byta brädorna oftare.

Hur monteras ytterpanel?

Oavsett om fasadbrädorna ska sättas lodrätt eller vågrätt så måste de monteras på en spikläkt, så att det kan cirkulera luft bakom dem.

Om man vill passa på att isolera fasaden ska isoleringen placeras in mot huset. Man börjar med att skruva på reglar och lägga isoleringen mot väggen. Utanpå ska det sättas vindpapp. Därefter skruvas spikläkten på, som ska se till att det blir ventilation mellan vindpappet och fasadbrädorna.

LÄS MER: Vindpapp förbättrar isoleringen med 10 %

Om spikläkten sätts stående, är det en bra idé att stänga igen där nere med ett nät eller ett musband, så att småfåglar och möss inte kan ta sig upp och bygga bo i isoleringen. Till sist skruvas eller spikas fasadbrädorna fast på spikläkten.

Olika slags ytterpanel

GRAN OCH FURU

I de nordiska länderna finns det en lång tradition att använda gran och kärnveden från furu till fasader. Båda sorterna ska träskyddsbehandlas ända från början. Lång hållbarhet i torrt klimat.

TRYCKIMPREGNERAD FURU

Grovpo Grovporigt, snabbväxande fur som impregneras i ett kemiskt bad under högt tryck. Ska träskyddsbehandlas, eftersom impreg­ neringen inte är genomgående och inte skyddar mot röta och svamp på lång sikt.

LÄRK- OCH CEDERTRÄ

Innehåller naturliga oljor som gör att det inte behöver träskyddsbehandlas. Om man vill undvika den gråvita färgen som träet får med tiden, kan det alltid få tillbaka sin ursprung liga nyans med en oljebehandling.

SUPERWOOD

En hållbar bräda av gran som i motsats till traditionellt tryckim pregnerat trä - tillverkas med väldigt lite impregneringsvätska och utan tungme­ taller. Impregneringen tränger in i träets celler, inte bara på ytan.

THERMOWOOD

Processen där träet värms upp i flera omgångar till 225° tar bort cellulosan så att svamp inte kan angripa det. Finns i många olika slags trä och nyanser som beror på uppvärmningsprocessen.

KEBONY

Väldigt hårt trä som har impregnerats med en biovätska från sockerproduktion. Träet ska behandlas som hårdträ och bara kapas tvärsöver så att den obehandlade kärnan inte blottas.

FIBERCEMENT

Tidigare känt som Eternit och nu Cembrit eller Minerit. Tillverkas av fiberhaltigt cement, genomfärgat och ev. präglat med trämönster. Slitstarkt, underhållsfritt och brandhämmande.

    Läs också:

    Mer i samma kategori Fasad