Our website does not support Internet Explorer.

To get the best experience on our website and of our content, please use a more modern browser like Edge, Chrome, Safari or similar.

Temapaket: BYGG FÖRRÅD

Skriv ut Spara artikel Du måste vara inloggad för att kunna spara artiklar

I Gör Det Självs stora temapaket får du all den ovärderliga rådgivning och vägledning som du behöver för att bygga ett förråd. Här kan du bland annat lära dig grundläggande tekniker, se hur du ska ta dig an projektet samt få en genomgång av konstruktionsprinciper och material. Samtidigt får du 17 kompletta byggbeskrivning med på köpet. Lycka till!

skur-main2

1. Innan du sätter igång

Allt det här får du i Temapaketet BYGG FÖRRÅD:

  • Rådgivning från vårt team av hantverkare och experter.
  • Hantverkarkunskap som ger dig ett proffsigt resultat.
  • 17 byggbeskrivningar som du kan använda till ditt förråd.
  • Steg-för-steg-beskrivningar och utförliga ritningar.
  • Massor av video, 3D-modeller och materiallistor.
  • Kort sagt: Du lär dig att bygga ett förråd.

Överblick över temapaketet

Låst innehåll

logga in eller köp tillgång för att läsa detta avsnitt

Funderar du på att bygga ett förråd så har du hamnat helt rätt. I det här stora temapaketet går vi nämligen igenom allt som du behöver veta för att uppnå ett proffsigt resultat.

Som du kan se i temapaketets meny börjar vi med alla de inledande beslut du behöver fatta. Det är exempelvis viktigt att bestämma sig för hur förrådet ska se ut och var det ska stå, och så måste du också känna till ett antal grundläggande konstruktionsprinciper så att du är säker på att du bygger det på rätt sätt.

När du har läst de många spännande kapitlen och lärt dig allt som vårt stora team av experter och hantverkare har att erbjuda, är du redo att sätta igång med själva arbetet. Därför får du också 17 byggbeskrivningar med på köpet. Det är din garanti för ett bra resultat.


Kolla reglerna

Låst innehåll

logga in eller köp tillgång för att läsa detta avsnitt

Det är viktigt att ta reda på om du överhuvudtaget får bygga ett förråd på din tomt. Det kräver bland annat att du vet hur stort förråd du får bygga. Det finns en gräns på 15 kvm för så kallade friggebodar och en på 30 kvm för så kallade attefallshus. Undersök också om det finns speciella regler i den kommunala detaljplanen eller andra begränsningar.

Ett förråd är en så kallad komplementsbyggnad, precis som t ex drivhus och carport. Du får fritt uppföra komplementsbyggnader på totalt max 15 kvm, med högst 3,0 meter till taknocken. Planerar du större byggnader än så ska det anmälas till kommunen och det kan även krävas bygglov. Lokala regelverk och undantag finns det dock gott om, t ex gällande strandskydd och att bygga nära väg, så vår rekommendation är att ta kontakt med kommunen om du är osäker på något.

Tänk också på att om du bygger närmare tomtgränsen än 4,5 meter ska du ha ett godkännande från grannen. Muntligt besked kan räcka, men skriftligt är att föredra vid kommunikation med kommunen och eventuell tvist.


Hur stort ska förrådet vara?

Låst innehåll

logga in eller köp tillgång för att läsa detta avsnitt

Du måste först och främst ta reda på hur stort ditt förråd ska bli - eller får vara. Storleken beror ofta på vad du ska använda det till. Så du får fundera på hur stor plats du behöver och vad du vill kunna förvara i förrådet. Men byggmöjligheterna på din tomt kan också spela in - om det redan finns ett förråd eller om det överallt är för nära till tomtgränsen - och begränsa hur stort ditt förråd faktiskt kan bli.

Om du har svårt att bedöma hur stor plats ditt förråd tar så kan du t ex lägga ut brädor på marken för att få en uppfattning om hur stort det blir. Då kan du på ett enkelt sätt prova dig fram och se vad som blir bra.


Fundera på placeringen

Låst innehåll

logga in eller köp tillgång för att läsa detta avsnitt

Fundera på var du vill att ditt förråd ska stå. Placeringen beror naturligtvis också på vad du ska använda det till. T ex ett cykelförråd placeras lämpligast centralt nära huset, uppfarten och gatan. Ett förråd för trädgårdsredskap och -möbler passar kanske bättre längre in på tomten. Har du en gavel på huset kan du fundera på att placera förrådet där. Då har du redan en vägg i motsats till om du bygger ett helt fristående förråd, och du sparar på material och därmed pengar och kanske tid.

Fundera också på underlaget, eftersom det är viktigt att förrådet står stabilt. Därför kan ett område med t ex mjuk matjord vara ett dåligt val, medan det kan vara bättre att bygga förrådet på en vanlig gräsmatta eller t ex på stenplattor.


Vad ska det användas till?

Låst innehåll

logga in eller köp tillgång för att läsa detta avsnitt

Ska du bara få plats med gräsklipparen, några trädgårdsredskap och vinterförvaring av trädgårdsmöblerna, då måste inte förrådet vara så stort. Här handlar det mest om tak över huvudet. Detsamma gäller om du behöver ett cykelskjul. Vill du använda förrådet som verkstad eller för förvaring av dina elektriska verktyg, vattenpass och färg som inte tål minusgrader, bör du ha ett isolerat förråd. Ett isolerat förråd kan du också använda för att t ex förvara kläder - saker som du annars kanske har på vinden eller källaren.

Ska förrådet däremot användas till ved, ska konstruktionen vara luftig, då torkar veden bäst. Fundera också om du ska ta ut och in stora saker i ditt förråd. Då kan det nämligen vara en bra idé att välja en skjutdörr eller dubbeldörr till förrådet.


Ska förrådet vara frostfritt?

Låst innehåll

logga in eller köp tillgång för att läsa detta avsnitt

Om du ska förvara t ex elverktyg och färg behöver du ett isolerat förråd. Och då är det smart att planera in isoleringen redan från början när du bygger - det handlar bland annat om att bygga så att det finns utrymme för isolering i golv, väggar och tak. Det går att isolera ett förråd i efterhand, men det är betydligt mer besvärligt.

Ett isolerat förråd ska säkras mot råttor och möss, så att du inte får in skadedjur i förrådet. Det finns t ex speciella metallband att sätta nederst på väggarna som gör att djur inte kan krypa in den vägen. Du kan också sätta för längst nere med finmaskigt nät eller plattor eller skivor. Väljer du täta skivor får du se till att det också finns ventilation.


Ljus och el

Låst innehåll

logga in eller köp tillgång för att läsa detta avsnitt

Du bör fundera på hur mycket ljus du behöver ha i förrådet - om du överhuvudtaget behöver något alls. Ett förråd som "bara" är för att förvara utemöbler och gräsklippare kan du bygga utan vare sig fönster eller el. Om du tycker det är bra att ha in lite dagsljus i förrådet kan du sätta in ett fönster eller välja en dörr med glas i. Tänk också att det kan räcka långt att ha ett tak i klar plast som släpper in ett riktigt bra naturligt ljus.

Vill du ha in el i förrådet för att du t ex har tänkt använda det som verkstad, eller bara vill ha rejäl belysning när det är mörkt ute, måste du dra in el. Det kräver att du anlitar en auktoriserad elektriker som kopplar in elen, även ni kanske kan komma överens om att du gör en del av förarbetet själv.


Hur ska det se ut

Låst innehåll

logga in eller köp tillgång för att läsa detta avsnitt

Ditt förråd kommer att passa in och kännas harmoniskt om du bygger det i en stil som passar med de andra byggnaderna på din tomt och kanske i grannskapet. Så fundera på vilket träslag eller annat material som passar med de andra byggnaderna. Har du t ex ett trähus med målad fjällpanel, är det en bra idé att välja samma ytterpanel till förrådet. Om du har ett putsat hus med svarta gavlar, blir det harmoniskt att fortsätta med svart panel. Du kan också bygga av tryckimpregnerat trä eller välja att klä det med t ex underhållsfri komposit eller exklusivt, mörkt hårdträ.

Det utseende som du vill ge ditt förråd (ytterpanel, tak, dörrar och eventuella fönster) påverkar hur du ska bygga trästommen. T ex måste lutningen på taket stämma med det slags tak som du väljer.

Taket spelar dessutom en stor roll för hur förrådet ser ut. Ett högt sadeltak är betydligt mer iögonfallande än ett diskret pulpettak, som lutar åt ett håll. På samma sätt är ett svart plåttak eller mörkgrått papptak mer neutralt än t ex ett ljusblått korrugerat plasttak eller ett rött tegeltak.


Tänk in inredning från början

Låst innehåll

logga in eller köp tillgång för att läsa detta avsnitt

Inredningen i ditt förråd beror på vad du ska använda det till. Oavsett vad du vill ha plats till, utnyttjar du utrymmet optimalt om du också tänker "på höjden". Hyllor av olika slag kan vara praktiska, men fundera också på hur du kan utnyttja utrymmet med t ex upphängning i taket eller på väggarna.

Fundera också på vilken slags underlag du vill ha. I ett oisolerat förråd består golvet oftast av plattor. Det kan också vara så att du tycker singel är fint i tex ett cykelskjul och att din ved kan ligga direkt på några träpallar. Det räcker dock inte i ett isolerat förråd, där du också behöver isolera ner mot marken och golvet kan täckas med t ex plywoodskivor.

Bygger du ett större förråd kan det vara smart att bygga en innervägg, så att du t ex har cyklar i ena halvan och trädgårdsredskap i den andra.


Hur blir det med underhållet?

Låst innehåll

logga in eller köp tillgång för att läsa detta avsnitt

Hur mycket vill du underhålla ditt förråd? Om du hatar att måla är det ingen bra idé att välja en ytterpanel som behöver strykas med träskyddsfärg vart tredje år. Då är det kanske en bättre idé att välja underhållsfri komposit. Du kan också välja t ex Superwood eller Thermowood, som är trä som impregnerat så att hållbarheten blir extra lång. Superwood finns också förmålat svart, så att du inte behöver måla om förrän om några år.

Planera in konstruktivt träskydd i ditt förrådsprojekt. Det vill säga att du bygger så att träet håller så länge som möjligt. Väljer du t ex en stående lockpanel, snedsågas brädorna längst ner så att vattnet snabbt kan rinna av och träet inte ruttnar och behöver bytas ut.


Pris, kvalitet och livslängd

Låst innehåll

logga in eller köp tillgång för att läsa detta avsnitt

Ditt val av material har stor påverkan på hur lång livslängd ditt förråd får. Ett tak av den billigaste korrugerade plasten har t ex en livslängd på 5-6 år. Det finns också dyrare trapetstak av en mycket bättre kvalitet med en livslängd på ända upp mot 15-20 år. Så fundera på om du vill hålla nere priset och leva med att behöva byta ut delar av förrådet eller om du är villig att betala lite mer för material av bättre kvalitet som oftast håller betydligt längre.

Det kan ofta löna sig att själv välja ut det virket till trästommen, som är det traditionella sättet att bygga ett förråd. Satsa på virke som är så rakt och solitt som möjligt - det är klart enklare att arbeta med. Och starkast, så att förrådet håller så länge som möjligt.

Se till att vara redo att bygga när du väl fått materialet. Låter du trä ligga i bara ett par veckor är risken att det slår sig och blir skevt.

2. Vinkel och våg

När du ska bygga själva stommen till ditt förråd är ledorden vinkel och våg. Är grunden och trästommen i vinkel och våg, alltså med skarpa 90-graders rätvinkliga hörn nerifrån och upp, då är det betydligt enklare att få det övriga byggnadsmaterialet att passa - samtidigt som det ser bättre ut och blir så starkt som det går. Det är också viktigt att syllen och hammarbandet är i våg, så att vikten från den övriga stommen fördelas så jämnt som möjligt och att dörrar, fönster och tak inte blir sneda.


Mätning och markering

Låst innehåll

logga in eller köp tillgång för att läsa detta avsnitt

Mät upp förrådet när du har bestämt dig för var det ska placeras. Markera hörnen med t ex järnstänger eller små pålar och dra eventuellt ett murarsnöre mellan dem. Då har du mätt upp förrådets storlek och kan kolla så att det får räta vinklar.


Helt räta vinklar

Låst innehåll

logga in eller köp tillgång för att läsa detta avsnitt

Det är viktigt att förrådet får räta vinklar - det blir inte bara snyggast utan är också enklast att arbeta med. När du ska kolla om något är rätvinkligt kan du använda den gamle greken Pythagoras sats om en rätvinklig triangel - även kallad 3-4-5-regeln.

3-4-5-reglen går ut på att om den ena sidan i en triangel är 3 m och den andra 4 m, då ska den tredje vara 5 m för att triangeln ska bli rätvinklig. Du behöver alltså bara tänka på 3-4-5 – eller 1,5-2-2,5, om det passar bättre med dina aktuella mått. Du kan snabbt göra en triangel enligt denna princip, som du gör dina markeringar efter, så att du är säker på att det blir rätvinkligt.


Få konstruktionen i våg

Låst innehåll

logga in eller köp tillgång för att läsa detta avsnitt

Oavsett vilken sorts fundament som du väljer att bygga med, ska konstruktionens syll och hammarband samt kortlingar vara i våg och alla stående reglar i lod.


Vattenpass eller cirkellaser

Låst innehåll

logga in eller köp tillgång för att läsa detta avsnitt

Du kan naturligtvis alltid välja att använda ett vanligt vattenpass när du ska se till att konstruktionens olika delar hamnar i våg och i lod. Men det går mycket lättare med en cirkellaser. Den kan du nämligen placera mitt på byggplatsen och så skapar den en fin lasercirkel som till 100 procent är i våg hela varvet runt.

Det klassiska vattenpasset
Se till att vara flitig med att använda vattenpasset. Både när du gjuter stolpskor och när du ska justera in syll och hammarband.

TIPS!

Börja med att kolla att vattenpasset faktiskt visar rätt. Lägg det på en plan yta, kolla libellen (det lilla glaset med bubblan i), vänd vattenpasset 180 grader och kolla att libellen visar exakt samma resultat.

Smart cirkellaser
Placera en cirkellaser mitt inne i byggplatsen och sätt på den. Nu kommer cirkellasern att visa ett (oftast) rött laserstreck hela varvet runt, som är i perfekt våg. Det är väldigt smart, för då kan du blixtsnabbt vara säker på att exempelvis syllen på alla fyra sidor är på exakt samma höjd.

TIPS!

Laserstrecket från en cirkellaser kan vara svårt att se utomhus när solen skiner från en molnfri himmel. Vad du då kan göra är att gå ut och göra finjusteringen när mörkret faller på.

3. Fundament och förankring

3 stadiga fundament

Låst innehåll

logga in eller köp tillgång för att läsa detta avsnitt

Ditt förråd måste ha en stadig förankring, så att det inte välter i en storm, och så att det får en så lång livslängd som möjligt. Därför rekommenderar vi att du t ex bygger förrådet med gjutna plintar i stället för med stolpar som bara grävs ner i marken. När trä har direkt markkontakt bryts det ner snabbt – det gäller även om det är tryckimpregnerat.


Betongplintar

Låst innehåll

logga in eller köp tillgång för att läsa detta avsnitt

Betongplintar är färdiggjutna betongklossar som grävs ner i marken. De har en stolpsko på ovansidan, som du kan fästa en stolpe eller en trästomme i. Stolpskorna finns som fasta beslag i olika storlekar, och du kan också få dem justerbara. Betongplintarna finns i olika storlekar beroende på hur stort och tungt ditt byggprojekt är. Nackdelen är att det behöver grävas en del och det är ganska noga var hålets mitt hamnar, och så är de stora betongklumparna tunga att baxa runt.

3D-modell

logga in eller köp tillgång för att se 3D-modellen

Betongplint

Betongplinten grävs ner och ger en stark och enkel förankring av ditt förråd.

Öppna 3D-modell


Gjutna plintar

Låst innehåll

logga in eller köp tillgång för att läsa detta avsnitt

Gjutna plintar är punktfundament som du själv gjuter direkt på plats. Gräv ett hål och gjut en klump av betong direkt i hålet. Sätt ner ett rör av plast eller kraftig papp i hålet (innan betongen torkar), som når precis upp över marknivå och fyll det med betong. Placera en stolpsko i betongen, som stämmer med dimensionen på det virke som du bygger med. Det är en väldigt flexibel och billig lösning, och så kan du få det precis så som du vill ha det. Det finns många olika stolpskor att välja mellan. Nackdelen är att du behöver gräva en del och så måste du vänta på att betongen härdar.

3D-modell

logga in eller köp tillgång för att se 3D-modellen

Gjuta i rör

Själva stolpskorna gjuts fast i 10 cm rör, så blir det enklare att styra.

Öppna 3D-modell


Markskruv

Låst innehåll

logga in eller köp tillgång för att läsa detta avsnitt

Markskruvar är jättestora gängade skruvar som skruvas ner i marken. De finns i flera storlekar, antingen med beslag överst eller med en gängning för att montera en bult. Lösningen är väldigt flexibel – snabb montering, enkel att flytta och återanvända, och så slipper du gräva. Nackdelen är priset, som blir lite högre än lösningarna med betong, och så får du inte ha för mycket sten i marken.

3D-modell

logga in eller köp tillgång för att se 3D-modellen

Markskruvar

Markskruvarna skruvas ner i marken och är perfekta för att fästa syllen i.

Öppna 3D-modell

4. Trästomme och takkonstruktion

Vilken trästomme och vilka dimensioner du ska välja till takstolar och reglar, beror helt på ambitionsnivån på ditt projekt. Vill du t ex ha ett fullt isolerat förråd med en tung takkonstruktion, behöver du använda kraftigare dimensioner och en tätare konstruktion än om du ska bygga ett primitivt vedskjul.

I alla de byggbeskrivningar som följer med i det här temapaketet är materialen anpassade till de olika projekten - med andra ord: Vi har redan gjort beräkningarna åt dig.

Den här ganska enkla stommen består av reglar (A), syll (B + B1) samt hammarband (C). Allt virke är hyvlat regelvirke i måtten 45 x 145 mm. Här handlar det om ett vedskjul utan någon större belastning på konstruktionen. Skulle konstruktionen behöva kunna bära en större vikt, t ex med ett isolerat tegeltak, skulle vi bygga med lite kraftigare reglar (och sätta takstolarna tätare).


Välj rätt sparrar

Låst innehåll

logga in eller köp tillgång för att läsa detta avsnitt

När du bygger carport, skjul, uthus eller andra mindre byggnader gäller det att välja rätt virke och rätt dimensioner på det till taket. Hjälpen får du här.

Är du van gör-det-självare kan du säkert bygga en vedbod, ett skjul eller ett uthus. En liten skiss duger som ritning för det är inte så svårt att snickra regelstommar. Men när du kommer till taket dyker frågan upp: ”Hur kraftiga skall sparrarna vara och hur tätt skall de placeras för att tåla tyngden av taket och massor av snö på vintern?”

Detta är inte så lätt att räkna ut om du inte är fackman. Vi kan naturligtvis inte utbilda dig vare sig i matematik eller byggnadskonst på endast ett par sidor, men vi kan ändå hjälpa dig. Du behöver faktiskt bara ett par tabeller där du kan se dimensioner på sparrar i förhållande till hur långt det är mellan dem och hur långa de är mellan stödpunkterna.

I tabellerna finns endast sparrar - Inte riktiga takstolar - som har annan konstruktion. Är det riktiga takstolar du vill ha på din byggnad måste du kontakta en leverantör eller en byggnadsingenjör. Med sparrar avses normalt virke med en tjocklek på 70 mm eller mera. När vi talar om sparrar i denna artikel avses en kraftig regel i takkonstruktionen. Och sparrar ställs alltid på högkant för att få störst styrka och hållbarhet.


Sparrarna ska stå upp

Låst innehåll

logga in eller köp tillgång för att läsa detta avsnitt

Kort sagt - när du monterar sparrar till ditt tak ska de stå upp.

I ett tak kommer belastningen uppifrån i form av ett tryck och för att sparrarna inte skall böjas av trycket ska de stå upp. Ju högre en sparre är, desto större belastning klarar den.

Som exempel kan nämnas att en 45 x 95 mm regel klarar nästan fyra gånger så stort tryck när den smala sidan vänds neråt jämfört med om regeln ligger ner.

PÅ HÖGKANT
När sparren vänds så här motstår den tryck bäst och klarar stor belastning.

LIGGANDE
När sparren ligger på bredsidan försvinner en del av styrkan och den kommer att böjas vid tryck.

Här hittar du rätt dimension på sparrarna

Låst innehåll

logga in eller köp tillgång för att läsa detta avsnitt

I tabellerna här nedan utgår vi från bredden på den byggnad du vill uppföra. Det är nämligen den som i kombination med takkonstruktionen avgör vilken dimension sparrarna skall ha under förutsättning att du känner avståndet mellan dem. På teckningen kan du se vad som menas med sparrarnas längd, spännvidd och sparravstånd.

Takets lutning har en viss betydelse för val av sparrar. Om lutningen är under 14 grader, som är svensk standard för tak med traditionell svensk fackverkstakstol, mäter man spännvidden vågrätt mellan de två stödpunkterna.

Det räcker dock inte att du dimensionerar taket efter alla tänkbara regler om väggarna är för klena. Resten av byggnaden skall naturligtvis också dimensioneras korrekt efter förutsättningarna (byggnadens användning, stabilitet, styrka etc.). Detta kommer vi dock inte in på i denna artikel.

Börja med spännvidden
Vid beräkning av dimension börjar du med att bestämma bredden på byggnaden och därefter hur stor spännvidden (L i ritningen på nästa sida) skall vara. Vi talar här om sparrens längd mellan stödpunkterna.

Bestäm sedan hur stort centrumavståndet skall vara mellan sparrarna, Sparravståndet (S) anpassas efter taket på byggnaden. I tabellen går du in i kolumnen med spar-ravstånd (60, 80, 100 eller 120 cm) och fortsätter rakt ner till den spännvidd du valt. Längst till vänster finner du rätt sparrdimension.

Tabellerna avser flacka tak med lutning under 14 grader. Vid branta tak mäts spännvidden parallellt med taket och då blir den lite större

Så här används tabellerna
Du har tänkt bygga ett isolerat uthus på 4 x 4 m med lätt tak. Takskivorna kräver ett sparravstånd på 60 cm. Gå in i första tabellen, välj landsdel och sedan sparravstånd 60 cm. Fortsätt neråt i raden till du kommer till spännvidden 400 cm. Då ser du att sparrarna skall vara 45 x 195 mm.

Taklutning 14 grader eller mindre
Spännvidden för sparrar i tak med svag lutning är lika med det vågräta avståndet mellan de två stödpunkerna A och B.

Taklutning större än 14 grader
Spännvidden för sparrar i tak med stark lutning är lika med avståndet mellan A och B när man mäter parallellt med taklutningen.


Isolerad byggnad med lätt tak

Tabellen gäller för lätt tak (maximal vikt 25 kg per kvadratmeter). Exempel på sådana tak är profilerad plåt och takpapp på plywood. Dimensionerna avser konstruktionsvirke K24.

logga in eller köp tillgång


Isolerad byggnad med tungt tak

Tabellen gäller för tungt tak (maximal vikt 55 kg per kvadrat- meter). Exempel på sådana tak är tegel- eller betongpannor. Dimensionerna avser konstruktionsvirke K24.

logga in eller köp tillgång


Klimatet påverkar styrkan

Det finns flera klimatzoner i Sverige och sex snölastzoner. Tak som täcks med metertjock snö måste tåla större tryck än ett tak som det nästan aldrig snöar på. Tabellerna nedan har delats i två snölast-zoner, norr respektive söder om linjen Stockholm-Strömstad. Använd tabellerna som riktlinje för dimensionering, men du har som byggherre ansvar för att byggnaderna uppförs enligt gällande normer. Du bör därför kontakta byggnadsnämnden i din kommun för upplysning om gällande snölastzon. Glöm inte heller ansöka om bygglov! Vindlasten påverkar också en byggnads styrka och därför måste taket vara väl förankrat i hammarbanden.

En lätt byggnad med regelstomme och stolpar. Den närmaste väggen är en regelstomme som avslutas upptill med ett hammarband. Den bortre väggen är öppen och hammarbandet stöttas här av stolpar. Gavlarna är helt öppna. Sparravståndet mäts från centrum till centrum (c/c) på sparrarna.

Förråd som inte isoleras

Tabellen gäller för lätta tak, exempelvis profilerade skivor av plast eller plåt liksom brädor eller skivor klädda med takpapp. Dimensionerna avser konstruktionsvirke K24.

OBS! Tabellerna är endast riktlinjer för val av dimension. Gör Det Själv ansvarar inte för uppgifterna.

logga in eller köp tillgång


Hitta rätt takbeläggning

Låst innehåll

logga in eller köp tillgång för att läsa detta avsnitt

Hur ditt tak ska konstrueras beror på vilken sorts tak du väljer. Varje sort har sin egen metod. Här är några av de vanligaste:

Takpapp/shingels läggs på en 20 mm plywoodskiva. Här ska det sättas aluminiumprofiler runt kanten på taket, en speciell takfotsplåt i den låga sidan av taket där vattnet rinner ner – i en hängränna om du monterar en sådan. Takpapp finns både i mindre bitar, som är självhäftande, eller i våder, som ska läggas med ett speciellt takpappslim. Shingels är takpapp i “moduler” som har skurits i form som en slags “tungor”, så att det färdiga taket påminner lite om ett tegeltak. Takpapp och shingels skärs till med en vass hobbykniv.

Trapetstak skruvas fast i längsgående takläkt med speciella självborrande skruv med gummiring. Skruven ska sättas på varannan topp på det vågformiga taket. Trapetstak av plast kan kapas med fogsvans eller vinkelslip. Längs kanterna kan eventuellt täppas igen med vågformat polystyrenband, som passar till skivornas profil. Det bara stoppas in på plats.

Plåttak skruvas fast i längsgående takläkt med speciella självborrande skruv. På ett plåttak sätts skruvarna i varannan vågdal. Takplåtar kapas med en speciell maskin, som kan hyras eller köpas, eller med en vinkelslip. Men undvik helst att använda vinkelslip i takplåt eftersom värmen förstör det skyddande lagret topcoating. Om det förstörs rostar skivorna lättare. Takplåtar kan måttbeställas, så att du inte behöver kapa dem. Om du vill undvika att vattnet rinner ner på baksidan av takplåtarna i den höga änden, kan du lägga en sträng med silikonfogmassa ca 5 cm från kanten. Då skyddar du den underliggande träkonstruktionen.

Eternitplattor monteras på längsgående takläkt med speciella skruvar med gummiring genom förborrade hål överst på plattorna. Eternit kan kapas med en vinkelslip. Längs kanterna kan eventuellt sättas igen med vågformat polystyrenband som passar till eternitens vågform. Den stoppas bara på plats.

5. Beklädning

Även om det kan kännas lite förargligt, när man nu har byggt en så bra stomme ovanpå ett välgjort fundament, så det bara de yttersta brädorna som syns. I det här kapitlet handlar det om de 5 vanligaste sorterna beklädning som man oftast använder till mindre byggnader: Lockpanel, spårpanel, lockläkt, fjällpanel och stockpanel


Lockpanel

Låst innehåll

logga in eller köp tillgång för att läsa detta avsnitt

Lockpanel är en väldigt klassisk och mycket använd ytterpanel. Den kan göras av standardbrädor och även om den är enkel ger den fasaden lite liv.

Så här gör du: Ytterpanelen kan i vissa fall sättas direkt på en trästomme (på förråd) eller på spikläkt, om det är en isolerad byggnad som ska kläs. Här sitter spikläkten som dina panelbrädor ska fästas i ovanpå en vindspärr som satts utanpå isoleringen.

Viktigt: Den största fallgropen vid sättning av lockpanel uppstår när du ska skruva eller spika fast det yttersta lagret brädor, lockbrädorna. Det innersta lagret, bottenbrädorna, har du satt på ett avstånd som gör att lockbrädorna kan överlappa bottenbrädorna med minst 25 mm.

Det är frestande att sätta skruvarna i lockbrädorna in genom bottenbrädorna, men det ska du INTE göra! Skruv eller spik ska sitta i mellanrummet mellan bottenbrädorna och fästas direkt i stommen eller läkten. Om du skruvar genom båda lagerna brädor, är risken att två brädor vrider sig åt varsitt håll, och då spricker brädorna.

Det är enklast om förrådets bredd stämmer med hela brädor.

Fixering

Det finns bara ett rätt sätt att skruva fast de två lagerna brädor på.

Skruven i bottenbrädan sitter lite förskjutet från mitten av brädan, så att den inte spricker. Den är dubbelt så lång som brädan är tjock.

Skruvarna som håller fast lockbrädan sitter minst 25 mm från kanten på brädan och skruvas i mellanrummet mellan bottenbrädorna och direkt in i trästommen eller spikläkten. Skruven är här minst tre gånger brädans tjocklek.


Spårpanel

Låst innehåll

logga in eller köp tillgång för att läsa detta avsnitt

Spårpanel är brädor som är försedda med fjäder och not, så att de tar tag i varandra. Då behöver du inte fundera på överlapp utan bara sätter ihop dem.

Så här gör du: Fjädern eller sponten, som är den del som sticker ut, ska alltid vändas uppåt om du lägger panelen vågrätt. På så sätt undviker du att vattnet kan tränga in och lägga sig i noten på brädans undersida.

När du skruvar eller spikar, så ska skruv eller spik i den understa brädan vid liggande panel sitta 25-30 mm in i förhållande till kanten på den nedersta brädan. Sätter du panelbrädorna lodrätt, ska du ha minst 50 mm avstånd till ändträet för att undvika att träet spricker.

I varje underliggande regel eller läkt sätter du en skruv (eller en spik), även här 25-30 mm in från brädans kant, så att den inte spricker.

Viktigt: Om din spårpanel är bredare än 140 mm, ska du sätta två skruvar i varje bräda, en på varje sida, och även här hålla 25-30 mm avstånd till kanterna.

Brädorna skruvas på en stomme utanpå isoleringen.

Fixering

Du måste ta hänsyn till brädornas bredd när du skruvar.

Skruv eller spik ska sitta 25-30 mm in från brädans kant.

I brädor som är mer än 140 mm breda ska det sitta två skruvar.

Skruvarnas längd ska vara två gånger brädans tjocklek.


Lockläkt

Låst innehåll

logga in eller köp tillgång för att läsa detta avsnitt

Lockläkten påminner om lockpanelen men är ändå inte riktigt likadan. För medan lockpanelsbrädorna är lika breda, är lockläkten smalare än bottenbrädan och alltså just en läkt.

Så här gör du: Brädor och läkt sätts främst lodrätt, eftersom vattnet ska kunna rinna av. Det finns liggande lockläkt, främst på nybyggen, där kan delar av fasaden i så fall vara klädda på det här sättet.

Det innersta lagret brädor måste så klart sitta ganska tätt, så att läkten sedan överlappar båda de underliggande brädorna, och helst med 25 mm överlapp.

Bottenbrädan fästs med en skruv i varje underliggande regel eller spikläkt, och skruven sätts en bit från brädans mitt. Men eftersom det andra lagret bara består av en läkt ska man också bara sätta en skruv här, återigen en bit från läktens mitt så att den inte spricker.

Viktigt: Det är viktigt att skruven i läkten INTE går genom bottenbrädorna. För de två lagerna ska kunna röra sig oberoende av varandra, och de smala läkten spricker lätt om du skruvar ihop de två lagerna trä.

Den tunna läkten skruvas i utrymmet mellan brädorna.

Fixering

Skruvarna ska sättas väldigt exakt, särskilt i de tunna läkten.

En skruv per spikläkt eller regel i bottenbrädan, lite från mitten. Skruven är minst två gånger brädans tjocklek.

I lockläkten sitter det en skruv per spikläkt eller regel lite från mitten. Skruven får INTE gå genom bottenbrädorna. Skruven ska vara minst tre gånger tjockare än brädorna.

I lockläkten är det extra viktigt att förborra innan du skruvar, så att läkten inte spricker.


Fjällpanel

Låst innehåll

logga in eller köp tillgång för att läsa detta avsnitt

Fjällpanel är en gammal klassiker som påminner om klinkbyggda båtar, där varje bräda överlappar den underliggande brädan.

Du kan se fjällpanel på byggnader där man har investerat lite extra i materialet, t ex cederträ. Lösningen kan se väldigt exklusiv och läcker ut. Men även med billigare, målat trä ger lösningen en speciell karaktär åt fasaden.

Så här gör du: Du kan köpa färdighyvlad fjällpanel som har en fals, så att de passar snyggt in i varandra. Du kan också välja att göra din ytterpanel av vanliga ohyvlade klinklagda brädor enligt samma princip. Det ger ett lite rustikare intryck.

Viktigt: Eftersom varje bräda sitter lite vinklad på grund av överlappet ska du vara noggrann när du skruvar, så att du skruvar i den vinkel som brädan ligger i, så att skruvhuvudet ligger jämnt med brädans yta.

Det ska sitta en skruv i varje bräda i underliggande regel eller spikläkt. Skruven ska sättas cirka 30 mm ovanför brädans underkant. På så sätt sitter varje bräda fast i ovankanten på brädan under.

Det går snabbt om du spikar med spikpistol.

Fixering

Skruven ska sitta exakt så att brädorna klämmer fast varandra.

Det sätts en skruv i varje regel eller spikläkt. Skruven ska vara dubbelt så lång som brädan är tjock.

Skruven sätts 25-30 mm in på brädan. På så sätt pressar den övre brädan på den undre och klämmer fast den. Du ska INTE skruva genom brädan nedanför.


Stockpanel

Låst innehåll

logga in eller köp tillgång för att läsa detta avsnitt

Stockpanel är för många detsamma som sommarstuga. Panelen med de karaktäristiska lätt bågformade brädorna används på många äldre sommarstugor.

Stockhuspanel läggs traditionellt vågrätt, men den kan också sättas lodrätt.

Brädorna finns i olika träslag, från prisvärd furu till mer exklusivare lärk eller douglasgran. Därför kan priset också variera betydligt.

Så här gör du: Brädorna är försedda med fjäder och fals så att de passar in i varandra, och fjädern ska vändas uppåt om panelen monteras liggande. På så sätt undviker du att det tränger in vatten som lägger sig i falsen.

Viktigt: Brädorna monteras oftast liggande. Då börjar du nerifrån (och kommer att hålla minst 10 cm avstånd till marken), skruvar fast den första brädan och fortsätter uppåt.

När du spikar eller skruvar fast brädorna ska de sättas med en skruv eller spik för varje underliggande läkt eller regel. Skruven sätts 25-30 mm från brädans underkant. På så sätt pressar varje bräda in den underliggande brädan.

Här sätts panelen på ramar innan montering.

Fixering

Var försiktig så att du inte skruvar genom fjädern på brädan.

Det sätts en skruv i varje läkt eller regel. Skruven ska vara dubbelt så lång som brädan är tjock.

Skruven sätts 25-30 mm in på brädan. På så sätt pressar den övre brädan på den underliggande och klämmer fast den. Du ska INTE skruva genom brädans fjäder.

6. Dörrar och golv

Det finns många olika lösningar för dörrar och golv att välja mellan när du ska bygga ett förråd. Det vanligaste är nog ett enkelt förråd med en stor dörr eller skjutdörr, som står på plattor.

I det här kapitlet visar vi hur du bygger en rejäl skjutdörr och så kan du se principerna för hur du gör en enkel plattbeläggning som håller för att du ska kunna bygga ett skjul ovanpå.


Montera en skjutdörr

Låst innehåll

logga in eller köp tillgång för att läsa detta avsnitt

Skjutdörrar är utrymmesbesparande och bekväma att öppna. Själva dörren har vi byggt i verkstaden av 45x95 mm reglar klätt med 12 mm spårpanel. Den ska monteras med ett kraftigt skjutdörrsbeslag. Hantverkaren mäter först upp för beslagens placeringar.


Enkel stenterass som underlag

Låst innehåll

logga in eller köp tillgång för att läsa detta avsnitt

Väljer du att bygga ditt förråd med ett golv av trädgårdsplattor, gäller samma regler vid konstruktionen som om du byggde en enkel terrass med stenplattor. Här kan du se de grundläggande principerna.

Uppbyggnad av underlag
Uppbyggnaden är relativt enkel. Plattor överst, avjämningsgrus i ett lager på 2-3 cm, och sedan ett lager stabilgrus på 10-15 cm.

Gräv bort jorden
Du måste gräva minst cirka 17-23 cm djupare än den planerade terrasshöjden. Marken packas med en markvibrator, eller padda. Därefter fyller du på med stabilgrus.

Packa stabilgruset
Du bör använda en maskin på 90-100 kg för att packa ordentligt. För att bara få ett tunt lager avjämningsgrus skapar vi en slät yta 3-4 cm under plattornas undersida.

Gruset jämnas till
Ovanpå stabilgruset läggs ett lager avjämningsgrus 2(-3 cm), som jämnas till. Lägg ett par långa metallrör och jämna till ytan så att den blir helt slät.

Plattorna läggs.
När underlaget är färdigt ska plattorna läggas.

Kantsäkring
Sista punkten är att säkra så att plattorna inte glider iväg med tiden. Det görs med en sträng med betong längs kanten av beläggningen.

7. Lär dig av hantverkaren

Text och bilder är så klart oumbärliga när man ska sätta sig in i teorin kring ett nytt byggprojekt. Men en handfull bra videor, som visar hantverkaren i aktion, ger en bättre förståelse när det handlar om själva handgreppen. Därför har vi naturligtvis också samlat ihop en rad relevanta videor som du kan ha nytta av att närstudera när du nu ska sätta igång att bygga.


Vinkel till större projekt

Låst innehåll

logga in eller köp tillgång för att läsa detta avsnitt

Den gör du själv av tre brädor


Montering av vinkelbeslag

Låst innehåll

logga in eller köp tillgång för att läsa detta avsnitt

Vänd beslaget rätt och gör fogen optimalt stark


Montering av markskruv

Låst innehåll

logga in eller köp tillgång för att läsa detta avsnitt

Använd vattenpasset ofta - då hamnar skruven helt lodrätt


Bärlina mellan markskruvar

Låst innehåll

logga in eller köp tillgång för att läsa detta avsnitt

Med kilar kan du få bärlinan att ligga exakt vågrätt


Stolpsko gjuten i rör

Låst innehåll

logga in eller köp tillgång för att läsa detta avsnitt

Då får du enkelt stolpskorna i våg och i linje med varandra


Snörräta skruvar för kläder

Låst innehåll

logga in eller köp tillgång för att läsa detta avsnitt

Med en borrmall går det snabbt och blir helt rakt


Lägga takshingel

Låst innehåll

logga in eller köp tillgång för att läsa detta avsnitt

Med shingles på små plattor är det lätt att lägga takpapp


Takpapp i två lager

Låst innehåll

logga in eller köp tillgång för att läsa detta avsnitt

Med två självhäftande lager blir det helt tätt


Montering av fotplåt

Låst innehåll

logga in eller köp tillgång för att läsa detta avsnitt

Fotplåten leder bort vattnet och skyddar fasaden


Intäckning av papptak

Låst innehåll

logga in eller köp tillgång för att läsa detta avsnitt

Med trekantsreglar läggs takpappen på plats.


Montering av vindskivor

Låst innehåll

logga in eller köp tillgång för att läsa detta avsnitt

Få en tät skarv - oavsett vilken lutning taket har

8. Verktyg

När du ska bygga förråd behöver du en lång rad olika verktyg. Ett par riktigt bra är cirkellasern, som gör det extermt enkelt att få konstruktionen i våg, samt sänksågen eller cirkelsågen som är oumbärlig för de långa, raka snitten. Här kan du se hur de viktigaste verktygen för att bygga förråd fungerar.


SKRUVDRAGARE

Låst innehåll

logga in eller köp tillgång för att läsa detta avsnitt

Så här använder du skruvdragaren. I den här videon lär du dig allt om det mest populära gör-det-själv-verktyget. Förutom att skruva i skruvar och borra hål i många olika material, finns det massor av tillbehör som gör att du kan borra stora hål, skruva i franska skruv och spänna muttrar, försänka skruvar, slipa, polera och mycket mer.


SLAGSKRUVDRAGARE

Låst innehåll

logga in eller köp tillgång för att läsa detta avsnitt

Så här använder du slagskruvdragaren. Slagskruvdragaren kan användas för samma uppgifter som skruvdragaren och lite mer. För den är mycket starkare. I den här videon visar vi hur du använder maskinen för att lätt borra stora, djupa hål i trä och skruva i långa skruvar, muttrar och kraftiga franska skruvar. Det krävs bara rätt tillbehör och rätt inställning.


CIRKELSÅG

Låst innehåll

logga in eller köp tillgång för att läsa detta avsnitt

Så här använder du cirkelsågen. I den här videon lär du dig allt om cirkelsågens möjligheter, klingor och funktioner. Cirkelsågen är urstark och kan med rätt inställning klara av allt från grova till riktigt fina snitt – med både raka snitt och olika vinklar. Och med rätt klinga kan du använda sågen i både trä, metall, lättbetong, tegel och plast.


KAP-/GERSÅG

Låst innehåll

logga in eller köp tillgång för att läsa detta avsnitt

Så här använder du kap-/gersågen. I den här videon kan du se hur du ställer in och använder sågen, så att du kan använda den fullt ut. Kapsågen är genialisk när du ska såga många likadana korta snitt tvärs över brädor och reglar. Du kan både såga raka, gerade och vinklade snitt i bl a trä, metall, fibercement och laminat – rakt igenom eller exakt så djupt som du vill.


SPIKPISTOL

Låst innehåll

logga in eller köp tillgång för att läsa detta avsnitt

Så här använder du spikpistolen. I den här videon lär du dig om spikpistolens funktioner och inställningsmöjligheter. Pistolen är till stor hjälp vid en lång rak olika arbetsuppgifter där du helst vill spika snabbt och med ena handen fri för att hålla i materialet, t ex vid montering av golvlister, dörrfoder, taklister, klädselbrädor och takfotsbrädor.


CIRKELLASER

Låst innehåll

logga in eller köp tillgång för att läsa detta avsnitt

Så här använder du cirkellasern. I den här videon lär du dig ställa in och använda cirkellasern. Den kan både ge en obruten lasermarkering 360 grader runt om och göra en knivskarp lasermarkering i en riktning. När du har koll på hur den ska användas, blir det lätt att markera exakta höjdmått på längre avstånd, t ex när du ska jämna till golv eller bygga terrass.

9. Byggbeskrivningar

I byggbeskrivningarna kan du se hur bygget utförs steg för steg. Du får också utförliga ritningar, 3D-modeller som du själv kan vända och vrida på, massor av relevanta videor, tonvis med tips och tricks, och en komplett materiallista så att du vet vilka material du måste köpa. Byggbeskrivningarna är din garant för ett bra resultat!

Byggbeskrivningar förråd

Låst innehåll

logga in eller köp tillgång för att läsa detta avsnitt

Din beställning
Beställning
Skapa Profil
Du är på väg att köpa tillgång till:
Temapaket: Temapaket: BYGG FÖRRÅD
Totalt pris: null kronor
Mer för mindre?
Få över 1 000 byggbeskrivningar och full digital åtkomst för bara 29 kronor
    • Tillgång till över 1 000 digitala byggbeskrivningar
    • Du kan säga upp din prenumeration när som helst.
    • Efter erbjudandet fortsätter prenumerationen som en tillsvidareprenumeration för 79 kr i månaden
Endast 29 kr första månaden
Du ska skriva in ditt förnamn
Skriv in ditt efternamn
Ogiltig e-postadress
Ditt lösenord ska bestå av minst 6 tecken
Visa
signup.credentials_form.terms_error
Tillbaka
Logga in
Ogiltig e-postadress
Lösenord behövs
Visa
Tillbaka