Max Søndergaard är en synnerligen erfaren gör-det-självare, och 1991 köpte han och familjen ett hus, som liknade en ruin. Allt skulle renoveras: golv, väggar och innertak och alla installationer skulle bytas ut.

Eftersom Max några år tidigare hade renoverat en andelslägenhet i blixtfart, så bekymrade det honom inte. Han och hans hustru tog i stället ett rum i sänder i ett makligt tempo. Det har ju den uppenbara fördelen att man hinner tänka sig för, som han själv uttrycker det.

Så småningom blev huset klart och i mellantiden hade barnen blivit tonåringar. Hustrun tyckte då, att de kunde riva lekstugan på tomten, sätta upp fyra stolpar och lägga tak på dem. Då skulle de kunna få lite skugga på solterrassen längst ner på tomten. Max hade då precis läst en artikel i Gör Det Själv om hur man bygger en paviljong, och beslutade att han hellre ville bygga en sådan. Och han blev ensam om projektet, för hustrun hade skadat axeln och kunde inte hjälpa till.

Max började bygget inspirerad av artikeln, men hittade undan för undan på egna lösningar. Paviljongen blev som han ville ha den, även om han hade lite problem med gjutning av grunden. Han beställde nämligen färdig betong i stället för att blanda själv. Men han fick för lite betong, och tvingades därför snabbt blanda så mycket att grunden kunde få önskad tjocklek.